• idag
    9 juli
    13°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    10 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    13 juli
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm

För små och för spretiga räddningspaket

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Företag som överlever de kommande månaderna kan vara med och bidra till snabb återhämtning. Företag som går omkull lämnar efter sig arbetslöshet och försämrad produktionskapacitet, skriver Bijan Fahimi.
Foto: blyerts
Med utgångspunkt i Sveriges goda statsfinanser skulle vi med en initial insats i storleken 10 procent av vår BNP, det vill säga 1 000 miljarder kronor, få både ett hanterbart och effektivt ekonomiskt krispaket, skriver Bijan Fahimi.

Regeringen har med korta mellanrum levererat räddningspaket riktade till företag. Den tyngsta delen rör sig om uppskjutna skatter och krediter som ska betalas tillbaka fast med mycket hög ränta. Regelrätta insatser är sannolikt någonstans runt 70-75 miljarder kronor. På tok för lite och för spretigt. Media har låtit sig bli imponerade. I själva verket är snålheten slående och upprörande.

Med utgångspunkt i Sveriges goda statsfinanser skulle vi med en initial insats i storleken 10 procent av vår BNP, det vill säga 1 000 miljarder kronor, få både ett hanterbart och effektivt ekonomiskt krispaket. Om man reserverar ytterligare 1 000 miljarder för stimulansåtgärders senare skede, kommer vi upp i 20 procent av BNP.

Trots de försämringar av Sveriges statsskuld som detta skulle leda till förblir vi ändå ett land med goda statsfinanser. Bättre än dagens EU-genomsnitt och Tyskland.

Regeringen berömmer sig för att insatserna är större än något annat fall i svensk historia. Sant men irrelevant. Vi har aldrig gått i en så enorm global sammansvetsat utbuds- och efterfrågechock. Självklart ska vi lämna utrymme för krishanteringens nästa fas, nämligen att skapa tryck i ekonomin för en kommande återhämtning. Den nuvarande fasen, med sikte på att bromsa nedgången, är dock väldigt kritisk och behöver därför genomföras med mycket större kraft.

Ytterligare ett misstag är att regeringen inte har kraftsamlat kring färre men bredare och relativt enkla och träffsäkra åtgärder. Enligt min mening är en försäkringslösning, där staten kompenserar företagen för delar av inkomstbortfallet, långt bättre än ett smörgåsbord av komplicerade åtgärder som regeringen presenterat. Om staten med en budget på 150–300 miljarder går in som ett tillfälligt nationellt försäkringsbolag och kompenserar företagens inkomstbortfall (med högre kompensationssats för större bortfall) har vi en enkel, begriplig och träffsäker modell som kommer att skapa den stabilitet och framtidshopp som företagen behöver.

Alternativet till dessa kraftfulla åtgärder är att Sverige istället går in i en lång och djup ekonomisk depression. Företag som överlever de kommande månaderna kan vara med och bidra till snabb återhämtning. Företag som går omkull lämnar efter sig arbetslöshet och försämrad produktionskapacitet.

Med vår stora offentliga sektor, skulle en långvarig nedgång leda till en mycket kraftigt försämrad budgetbalans med accelererande statsskuld som följd. Det är därför klokast att kraftsamla krig ett stort och enkelt räddningspaket nu, som därefter följs upp med ett stort stimulanspaket under hösten (som riktat till att få fart på konsumtion och investering).

Vi ska göra allt i vår makt för att omvandla en potentiell ekonomisk depression till ett kortvarigt stopp i ekonomin. Om vi lyckas blir bieffekten att Sverige ger länder med svagare statsfinanser och djupare kris, så som Italien, en hjälpande hand framöver. Det vore en smart investering i oss själva och i våra europeiska grannar.

Bijan Fahimi

Vd, Tellusgruppen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.