Är de gamla läroverken på väg att återuppstå?

Debatt
PUBLICERAD:
Brogårdsgymnasiet, tidigare Kristinehamns högre allmänna läroverk.
Foto: Anders Andersson
Dessa välstrukturerade skolor är just det därför att eleverna är det och genom att ha hög studietakt och engelska som undervisningsspråk filtreras övriga barn bort, skriver Anders Andersson.

Under våren har Nordic International Schools (NIS) annonser dykt upp titt som tätt i mobilens lokala nyhetssajter och på sociala medier. Där står bland annat att skolan utgår från det forskning visar leder till kunskapsutveckling, att skolans koncept handlar om att återgå till skolans huvuduppdrag att fokusera på studier och akademiska resultat, samt att skolan skiljer sig från andra skolor genom att vara mer akademiskt målinriktad. Hemsidan berättar om hög studietakt, ordning och reda och att engelska är det primära språket, både i klassrum och på raster. Skolan tillhör koncernen Fria Läroverken och har funnits i Karlstad sedan 2018 med årskurserna 4-9.

Mycket NIS står för är lätt att hålla med om och är samma ambitioner som omfattas av den svenska kommunala grundskolan. Skillnaden är att NIS, med sina akademiska skrivningar och engelska som primärt språk, attraherar barn till välutbildade och motiverade föräldrar så att skolan fullt ut har stora förutsättningar att lyckas med sina uttalade ambitioner.

Läsåret 2018/19 hade 78 procent av föräldrarna till eleverna på NIS i Karlstad eftergymnasial utbildning. I Karlstad som helhet var det 68 procent och på Frödingskolan 36 procent (Siris, Skolverket). NIS slutbetyg finns ännu inte med i Siris, men eleverna i årskurs 9 på Internationella Engelska Skolan (IES) i Karlstad, som liknar NIS, hade våren 2019 genomsnittliga meritvärdet 266, som i kommunen var 234 och på Frödingskolan 206.

Men vad är det då för fel med att duktiga och motiverade barn går i välstrukturerade skolor där de tillåts utvecklas till sin fulla ”akademiska” potential?

Jo, dessa välstrukturerade skolor är just det därför att eleverna är det och genom att ha hög studietakt och engelska som undervisningsspråk filtreras övriga barn bort. Redan på mellanstadiet. Ungefär som det var på den gamla parallellskolans tid då vissa barn gick på läroverk, som avskaffades när grundskolans infördes under 1960-talet. Syftet var att ”Alla – oberoende av geografisk och social bakgrund – måste få chans till en likvärdig utbildning”, som det uttrycks i lararnashistoria.se.

Ett ytterligare skäl till att vara skeptisk till elitskolor som NIS och EIS är att välmotiverade barn och föräldrar gynnar studie- och undervisningsklimatet i en klass. De både sporrar lärarna och är goda exempel för övriga elever. Ingen skola är bättre än sina elever och därför är det viktigt att alla skolor har motiverade elever, vilka självklart ska ges möjlighet att växa i alla skolor.

Ett tredje skäl är att skolan ska motverka alla former av segregering och utanförskap genom att skapa ett inkluderande klimat alla känner tillhörighet till och samhörighet med utan en känsla av ett vi och ett dom. I det avseendet är skolan särskilt viktig i områden där boendet är segregerat.

Undervisningen i alla svenska grundskolor bör därför ha svenska som primärt språk och ha en uttalad studietakt anpassad efter varje enskilt barns behov. Skolor och utbildningar som redan innan gymnasiet formas med elevers prestationer som grund tillhör inte vår tid och bör inte tillåtas.

Däremot bör samhället ta lärarbristen på större allvar och fundera på hur den svenska grundskolan kan bli en attraktivare och mer utvecklande arbetsplats för både lärare och alla elever. Detta är framtidens verkliga utmaning. Att göra som NIS och EIS, skapa läroverksliknade förment internationella praktverk genom att plocka russinen ur kakan, är dock inget den svenska grundskolans utveckling gynnas av.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.