Nu ställs allt på sin spets

Vad tjänar allt intresse och uppsving för det lokalproducerade som nu finns till om det efter krisen inte finns några lokalproducenter kvar, skriver Claes Jonasson och Patrik Olsson.

Intresset för lokalproducerad mat har ökat kraftigt de senaste åren. De flesta kunder är medvetna på ett annat sätt än tidigare och vill ha en relation mellan vad de lägger på tallriken och platsen där de bor. När vi nu upplever den första globala pandemin på länge så blir medvetenheten och betydelsen att ha en fungerande egen livsmedelsförsörjning ännu tydligare. I förlängningen handlar det inte bara om intresse för mat, om relationen till platsen där vi bor utan det handlar om ren och skär överlevnad.

Alla kriser har ett slut. Även coronakrisen kommer att blåsa över efter en tid. Frågan är då vad som finns kvar av den värmländska livsmedelskedjan? Vad tjänar allt intresse och uppsving för det lokalproducerade som nu finns till om det efter krisen inte finns några lokalproducenter kvar? Om vi, trots allt, utgår ifrån att några av dessa kommer att finnas kvar även efter denna kris, hur vill vi då att det ska vara i framtiden när allt har stabiliserat sig? Vi måste då säkra alla led. Från jord till bord.

De olika branschaktörerna har sedan tidigare tagit fram en livsmedelsstrategi och en handlingsplan som nu implementeras. Tillsammans med offentliga aktörer som Region Värmland, länsstyrelsen och kommunerna drar man nu åt samma håll. Men den pågående krisen visar att vi behöver intensifiera arbetet ytterligare och arbeta ännu mer tillsammans.

Det är nu det är tillfälle att livsmedelshandeln och producenter i Värmland tillsammans investerar i fungerande varuflöden och skapa förutsättningar för en industriell infrastruktur och logistik som är hållbar över tid. Ett gemensamt intresse av att hjälpa varandra för att alla ska kunna driva lönsamma företag - och få god lokalproducerad mat på köpet.

Potentialen att odla och producera mer på de värmländska gårdarna och i de småskaliga livsmedelsföretagen är god. Marginalerna är dock små och kapaciteten att ta risk begränsad. Ska vi odla mer potatis och grönsaker i Värmland i år? Ska vi öka den lokala förädlingen? Osäkerheten är stor hos alla just nu. Kommer Italien och Spanien att kunna fylla butikernas hyllor som vi är vana? Behövs det ökad produktion här för att kompensera för minskande import? Kan odlare och producenter här lita på att ha en fortsatt god affär även om importen kommer igång igen?

De närmaste dagarna bestäms det svenska lantbrukets leveransförmåga fram till skörden 2021. Varorna når bara butiker, restauranger och konsumenter om företagen i hela kedjan litar på att de kan tjäna pengar.

Regeringen har nyligen klassat hela livsmedelskedjan, där primärproduktion, förädling och butiker kommer i första ledet, som en samhällsviktig funktion. I Värmland finns över 3 000 företag som verkar inom livsmedelskedjan. Branschen omsätter över 15 miljarder och sysselsätter över 8 000 personer i regionen. Vi skulle kunna växa, sysselsätta fler och stärka tillgången på livsmedel, men vi kan bara göra det om vi kan vara trygga med långsiktig lönsamhet i våra företag. Det är dags att ta livsmedelskedjan, dess fundamentala betydelse för vår säkerhet och tillväxt, på allvar! Låt oss göra det tillsammans. Nu!

Claes Jonasson

Verksamhetsledare, Nifa – Branschförening för värmländska mat- och dryckesföretag

Patrik Olsson