Intervju Helén Ängmo: När staten rättar skolan

Signerat
PUBLICERAD:
Vi fick pröva en insats med två statliga rådgivare som ledde förändringsarbetet på skolan. Det gick bra. Huvudmannen gjorde stora ansträngningar, så eleverna fick snabbt bättre förutsättningar, säger Helén Ängmo.
Foto: JOHNER BILDBYRA
Kraven på att stänga en skola är ganska höga. Bristerna ska vara allvarliga, omfattande och långvariga. Skolan ska också få möjlighet att rätta sig först, säger Helén Ängmo.

Skolan är en fråga som alltid engagerar. När skolor struntar i läroplanen eller inte kan hantera en störande och stökig arbetsmiljö uppstår frågan varför ingen tycks göra något. Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo förklarar vilka åtgärder myndigheten faktiskt tar till mot sådana skolor.

Vad är svaret till dem som undrar varför Skolinspektionen inte stänger vissa skolor med stora problem?

– Kraven på att stänga en skola är ganska höga. Bristerna ska vara allvarliga, omfattande och långvariga. Skolan ska också få möjlighet att rätta sig först. Så vi börjar med föreläggande, eller vite, och i de allra flesta fall ändrar sig skolorna då. Så när vi kommer tillbaka efter tre månader behöver vi oftast inte gå vidare. Men när vissa skolor ändå inte förbättrar sig, då tar vi till de mer skarpa verktygen.

Hur gör ni när bristerna är närmast avsiktliga, till exempel om det inte finns undervisning i vissa ämnen?

– Det är en allvarlig brist. Då kritiserar vi och går in med de skarpa verktygen. Så ska skolornas huvudmän inte kunna göra.

Hur många av de som ansöker om tillstånd för att starta en friskola får avslag?

– Det är en relativt stor del av de som har sökt, i år cirka 60 procent. Det kan bero på bristande elevunderlag, att ekonomiska förutsättningar saknas eller att ägaren inte klarar den särskilda ägar- och ledningsprövningen som är ny sedan januari 2019.

Hur stor skillnad tror du att den nya ägar- och ledningsprövningen kommer att göra i fortsättningen?

– Den är viktig och vi kan nu ingripa på fler grunder än tidigare. Det kommer nog att finnas vissa fall varje år där ägare och ledning inte klarar sig på grund av bristande insikt, lämplighet eller svag ekonomi. Sedan kan vi ju även i tillsynen av befintliga skolor nu också göra ägar- och ledningsprövning. Vi kan även göra det riktat om vi har fått en signal om brister.

Vilka erfarenheter har Skolinspektionen från ingripandet, statlig åtgärd för rättelse, som för första gången gjordes 2019, på Storvretskolan i Botkyrka utanför Stockholm?

– Vi fick pröva en insats med två statliga rådgivare som ledde förändringsarbetet på skolan. Det gick bra. Huvudmannen gjorde stora ansträngningar, så eleverna fick snabbt bättre förutsättningar. Men om det skulle hända någon annan gång är det inte säkert att det är just dessa åtgärder som ska in. En kommun kan till exempel långvarigt inte göra något för sin elevhälsa, och då är det där statliga rättelsen ska in. Men det var intressant att se att huvudmannen i Botkyrka direkt gjorde så mycket, vilket inte hade skett efter de tidigare vitesföreläggandena.

Varför tror du att just ingripandet gjorde så stor skillnad?

– Jag tror att det har att göra med att staten gör ett riktat ingripande i kommunen. Kraftfullheten i åtgärden var viktig och ledde till stora ansträngningar och förbättring. På den skolan hade det gått så långt och fler vitesförelägganden hade inte gjort någon skillnad.

Finns det någon skillnad i kontrollen mellan kommunala och fristående skolor?

– Inte när det gäller kontroll av undervisning och annat, men ägar- och ledningsprövning gäller bara fristående skolor.

– Bristerna handlar ofta om att huvudmannens ledning och styrning inte fungerar, och det gäller både kommunala och privata skolor. Hög rektorsrörlighet kan till exempel leda till stora brister.

Skulle det kunna ske att en ägare eller personal på en fristående skola underkänns av er, men sedan får jobb hos kommunen med samma område?

– Om en kommun skulle anställa någon som inte kunnat vara ägare för en fristående skola är det kommunens ansvar. Det är deras rekryteringsarbete men detta bör såklart vara noggrant. När det gäller belastningsregister täcker det både privat och kommunalt, för all personal som jobbar med barn.

Vilken hjälp kan skolorna få från er för att uppnå kraven?

– Ibland känner vissa att de behöver stöd för att nå dit. Men som granskningsmyndighet kan vi bara ge generell information. Det gör vi också och vi sprider kunskap men vi kan inte ge konsultativa råd till varje skola för hur de ska göra. Då skulle vi ju granska våra egna råd nästa gång vi gör ett besök. Men Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har mer stöd och hjälp att ge.

Skulle du önska att Skolinspektionen hade fler åtgärder att använda?

– Vi har bra och skarpa verktyg. Många tillsynsmyndigheter har bara föreläggande, till exempel. Vi har nu också lagt om vårt arbete, så vi jobbar både med tillsyn och kvalitetsgranskning. Vi kan rikta kvalitetsgranskning till skolor som inte bryter mot lagen men som ändå behöver ha högre kvalitet i undervisning, trygghet, betygssättning och annat. (SNB)

Agnes Karnatz

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.