• idag
    2 apr
    • Vind
      10 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    3 apr
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 apr
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 apr
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Sakta ner med krisen

Debatt
PUBLICERAD:
Det handlar i stora drag om att ett paradigmskifte, när det gäller ekonomi och sysselsättning, måste till, skriver Jonas Thornell.
Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT
Samhället befinner sig nu i en kollektiv existentiell kris och det beror på att det har gått alldeles för fort inom många samhällsområden under de senaste decennierna, skriver Jonas Thornell.

Coronakrisen ger ångest. Särskilt då allvarlighetsgraden blev så tydlig i början på mars månad i år. Jag känner mig knappast ensam om att stundtals ha upplevt en sorts försmak på undergång. Som frilansare har jag också fått erfara inställda uppdrag och en kännbar frånvaro av sociala möten. I veckan skulle jag ha inlett ett projekt i Tyskland inspirerat av Wim Wenders film ”Himmel över Berlin”. Olämpligheten att överhuvudtaget ge sig ut på resa gör att projektet nu ställs in, men givetvis ajourneras till bättre tider.

Jag tillhör nämligen de som tror att det hela vänder. Som ganska väl skolad i psykologi och med ett levande intresse för filosofi och kultur, tolkar jag Coronakrisen enligt följande konklusion: Det är naturens hämnd! Dock åberopar jag inte någon vetenskaplig evidensbaserad forskning, utan detta är en tolkning utifrån ett vaket och välgrundat samhällskritiskt perspektiv!

Samhället befinner sig nu i en kollektiv existentiell kris och det beror på att det har gått alldeles för fort inom många samhällsområden under de senaste decennierna. Samtalstonen bland offentliga personer samt i hela samhället är ofta närmast forcerad. Kvinnor och män är stressade! Vissa kör omkring i överdimensionerade och prestandamässigt onödigt kraftfulla bilar samtidigt som de talar i telefon. Den som känner sig illa till mods själsligt erbjuds schablonmässiga receptförskrivningar av antidepressiva medel eller KBT-terapi som går ut på att fylla i ett formulär och sätta siffror på sitt mående, istället för att gå till botten med problemen. Detta resulterar bara i att folk ”sätter på skygglapparna” och tuffar på som vanligt, när de istället borde stanna upp och sakta in.

Rädsla att samhället ska sluta fungera nu under Corona-epidemin har också varit ångestladdade, men häromdagen kom jag att tänka på min framlidne vän och filosofiske vapendragare, Ladislaus Horatius (1954–2019). För er som inte kommer ihåg honom påminner jag om den bedrift han blev mest känd för, även internationellt! Året var 1993 och många företag i bland annat data- och telekom-sektionerna var på frammarsch. Man lovsjöng innovationer inom tekniken. Nytt var bättre än gammalt även om det senare fortfarande fungerade väl. Min vän filosofen, Horatius alltså, drog bokstavligen(!) i nödbromsen på snabbtåget X-2000 mellan Stockholm och Göteborg, förvisso när det rullade med låg hastighet. Handlingen var symbolisk men hade ett tydligt budskap: ”Det går för fort!”: Han menade då att hela samhället rullar för fort.

När jag under tidigt 1990-tal undervisade blivande sjuksköterskor i psykologi erbjöds jag att själv gå en kurs i hjärt- och lungräddning. På den tiden var tillvägagångssättet vid sådana livräddningsstationer lugnare. Man räknade i långsammare takt antalet kompressioner. När jag drygt tjugo år senare gick en liknade utbildning, denna gång i ett polisiärt sammanhang, skulle vi helt enkelt lära oss att ge dessa bröstkompressioner i en betydligt snabbare takt. Nu kändes det stressigt!

Jag hoppas att män och kvinnor i maktställning, liksom alla medborgare i Sverige nu begrundar det faktiska läget i nuet. Det handlar i stora drag om att ett paradigmskifte, när det gäller ekonomi och sysselsättning, måste till. Vi har fortfarande alldeles för hög grad av överproduktion och utöver detta är de ekonomiska resurserna mer snedfördelade än någonsin. Receptet för att ta sig ur Corona-krisen är knappast att allmänt stimulera ekonomisk tillväxt. Produktion och konsumtion måste istället minska!

Precis som Horatius föreslog, så måste vi alla lära oss att leva efter en mer musikalisk rytm. I musikens värld behövs nämligen tystnad mellan tonerna.

Jonas Thornell

Fri skribent och kulturarbetare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.