• idag
    3 apr
    • Vind
      8 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 apr
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 apr
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    7 apr
    13°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Ge rätt och snabb vård mot ätstörningar

Debatt
PUBLICERAD:
Att förändra samhällets syn på kvinnors kroppar åvilar alla starka och goda, Nike Örbrink och Frida Bramstedt.
Hela 37 procent av de som levt med en ätstörning är fortfarande inte friska efter tio år. Sjukdomen är inte som en vintersnuva. Den kommer inte i november och försvinner till vårsolen. Den lamslår, fördärvar och präglar hela livet. Den tar år som aldrig kommer tillbaka, skriver Nike Örbrink och Frida Bramstedt.

I Sverige lever 147 000 kvinnor med någon typ av ätstörning. Ungefär hälften med anorexi återhämtar sig inte efter behandling. Trots att anorexi är förknippat med nästan fem gånger förhöjd risk för dödlighet i förtid, är det ett lotteri om en patient kommer att hamna rätt i svensk sjukvårds ojämlika pussel. Flickor vars ungdom tas ifrån dem hamnar mellan stolarna när välfärden vi borde kunna lita på sviker.

Det är inget nytt att ätstörningar lamslår flera unga flickors liv. Det är bland en förälders största rädslor att se sitt barn inte vilja eller kunna äta. Det finns många orsaker till att någon drabbas. Mobbning i skolan, vilja att passa in, depression eller ångest kan utlösa den allt vanligare sjukdomen. I Socialstyrelsen rapport från 2019 beskrivs känslan av att leva med en ätstörning som en dragkamp mellan den å ena sidan positiva känslan av kontroll över sin vikt, och å andra sidan den negativa av att kontrolleras av sin sjukdom.

Att leva med en ätstörning är ensamt och isolerat. Ändå berörs ofta även hela den närstående familjen. Tydligare delaktighet i kunskap och stöd mellan anhöriga och vården har pekats ut som ett område som kräver förbättring.

Det behöver också finnas tydliga stödnätverk utanför vården för att hjälpa den som inte längre behandlas inom vården. Ungefär hälften av de som levt med anorexi blir återställda efter behandling. Hela 37 procent av de som levt med en ätstörning är fortfarande inte friska efter tio år. Sjukdomen är inte som en vintersnuva. Den kommer inte i november och försvinner till vårsolen. Den lamslår, fördärvar och präglar hela livet. Den tar år som aldrig kommer tillbaka.

Av samtliga 190 000 som lever med ätstörningar i Sverige är det enligt Socialstyrelsen ungefär 60 000 som aldrig söker sig till vården. Skam och rädsla för bemötande är anledningar till att människor inte söker hjälp. Men av de som söker hjälp avgörs vilken typ av vård de kommer få av vilken plats i landet de bor på. I vissa regioner saknas ekonomi och personal för att kunna ge tillräcklig behandling eller stöd till patienter. Skillnaderna i kvalitet på vården, kunskap om sjukdomen och väntetiderna för att få hjälp är ett resultat av den föråldrade modellen med regionalt huvudmannaskap. Det är de unga flickorna som får lida när regeringen inte kan hantera krisen i svensk sjukvård.

Vårdköerna är historiskt långa och vården är katastrofalt ojämlik. Det är den S-ledda regeringens enskilt största svek. Ingen skattekrona och ingen politiker kan ingjuta självkänsla och självförtroende hos den som dömer sig själv. Att förändra samhällets syn på kvinnors kroppar åvilar alla starka och goda krafter. Men ingen ska behöva mötas av en månadslång kölapp den dagen hon vågar söka hjälp. Och var i landet hon bor får inte spela någon roll för vilken vård hon får.

Nike Örbrink

Förste vice förbundsordförande KDU Sverige

Frida Bramstedt

Socialpolitisk talesperson KDU Sverige

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.