• idag
    26 sep
    14°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

S bär skuld för inkräktande EU

Debatt
PUBLICERAD:
De svenska socialdemokraterna har valt en annan väg, och varit ivrigt pådrivande för den så kallade sociala pelaren - en form av social programförklaring för EU - som nu används för att motivera exempelvis EU-reglering av minimilöner, skriver Sara Skyttedal. foto: EPP Group
Kristdemokraterna varnade hela förra mandatperioden för vad konsekvenserna av gemensamma europeiska ambitioner inom arbetsmarknads-, social- och välfärdspolitiken skulle kunna bli. Vi såg det redan innan EU-valet, då antalet pappamånader helt plötsligt blev en EU-fråga, skriver Sara Skyttedal.

Det är snart nio månader sedan EU-valet. Vi Kristdemokrater mötte väljarna med ett budskap om ett lagom EU. Ett EU som behöver göra mer på vissa områden - som forskning, miljö och migration - men uppenbart mindre på andra områden, som exempelvis välfärdspolitiken. Inte för mycket EU, inte för lite EU: lagom.

En av de konkreta farorna jag som förstanamn på den kristdemokratiska valsedeln varnade för under valrörelsen var att vi riskerar hamna i en situation där EU driver igenom europeiska minimilöner. Svaret jag fick, inte minst från Socialdemokraterna, var att jag överdrev och fäktade mot väderkvarnar. Men nu befinner vi oss i ett läge där den nytillträdda EU-kommissionen väntas presentera just ett sådant förslag. Nyligen kom också beskedet att de svenska fackföreningarna blivit överkörda när deras europeiska samarbetsorgan lämnade sitt remissvar.

Två uppenbara problem finns med detta. För det första riskerar vi, om bindande EU-lagstiftning på området kommer på plats, få en situation där svenska löner sätts i Bryssel. För det andra riskerar det sätta en praxis där arbetsmarknadspolitiken i stigande grad blir föremål för EU-lagstiftning. Vi har väldigt olika arbetsmarknadsmodeller, och för den delen också socialförsäkringssystem, i Europa. Något som bör mötas med respekt snarare än en vilja att likforma.

De svenska partierna är i stort sett överens om att avvisa förslag på att göra lönebildning till en angelägenhet för EU. Men för att dra lärdomar behöver man också förstå varför vi hamnat här. Det är viktigt att inse att hotet i form av ny EU-lagstiftning på detta och liknande områden inte tillkommit i ett vakuum. Kristdemokraterna varnade hela förra mandatperioden för vad konsekvenserna av gemensamma europeiska ambitioner inom arbetsmarknads-, social- och välfärdspolitiken skulle kunna bli. Vi såg det redan innan EU-valet, då antalet pappamånader helt plötsligt blev en EU-fråga.

De svenska socialdemokraterna har valt en annan väg, och varit ivrigt pådrivande för den så kallade sociala pelaren - en form av social programförklaring för EU - som nu används för att motivera exempelvis EU-reglering av minimilöner.

För att EU på allvar ska kunna möta de frågor som kräver gemensamma lösningar, krävs också att unionen respekterar olikheter i frågor av icke gränsöverskridande karaktär.

Sara Skyttedal (KD)

Europaparlamentariker

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.