Det har blivit några låtar genom åren. När jag ber honom mejla några exempel rasslar det in en spellista som rymmer 341 stycken. Men den totala siffran på utgivna låtar han varit med och skrivit sträcker sig över 500. Bland banden som framför musiken märks värmländska storheter som Fernandoz jämte nordens mest populära – Lasse Stefanz.
När han berättar om sitt låtskrivande har han just avverkat dagens arbetspass på Gruvön. Där jobbar han som operatör i 21 år på dagen. Skiftarbete vid en pappersmaskin.
– Ibland när det finns tid så blir det att jag nynnar på någon melodi när jag jobbar, erkänner Thomas Berglund på bred men korthuggen värmländska.
Musiken började han med i unga år och vid 20 "blev det på allvar". Det var då den svenska dansbandsscenen först började plocka upp hans låtar.
– Anledningen till att det blev just dansbandsmusik för mig beror nog på farsan. Han har sysslat lite med musik och lyssnade på band som Vikingarna och Lasse Stefanz när jag växte upp. Jag kom liksom inte undan, skrattar han.
Men den musik som först slog klorna i honom var hårdrocken, en genre som han fortfarande lyssnar på. De första banden han var med i som keyboardist spelade metal med yviga gester.
– I dag har jag en hemmastudio där jag skriver de flesta av mina melodier. Ofta har jag en grundidé som jag sedan skickar vidare till låtskrivarkollegor som sätter texten.
Belönades med Guldklaven
Bland de mest frekventa samarbetspartnerna finns etablerade namn som Thomas G:son och Henrik Sethsson.
– Så här har jag jobbat väldigt länge, jag tycker det är kul. Det har hjälpt mig, skulle jag ha jobbat helt på egen hand hade jag inte utvecklats på samma sätt.
Ett samarbete med Henrik Sethsson resulterade i utmärkelsen Guldklaven som är dansbandsvärldens motsvarighet till en Grammis.
– Det var låten "Be mig, se mig, ge mig" som Elisa's spelade in.
Vad kännetecknar en låt som du varit med och skapat?
– Oj, det var en fråga jag aldrig fått. Kanske att det mest utmärkande är att jag kan skriva låtar i många olika stilar. Genom åren har jag märkt att vissa låtskrivare är inriktade, nischade. Jag är bra på att kunna skriva till de flesta genres, från mogenmusiken till den mer modernare som Casanovas och Martinez. Bredden är min grej.
Lasse Stefanz värmlänning: "Jag har sett vad spriten kan ställa till med"Thomas Berglund har ett välfungerande kontaktnät där de mest namnkunniga banden ingår.
– En del band är old school och vill ha låtarna på en cd, andra mejlar jag filer till. Ett band som Lasse Stefanz till exempel, de får in lika många låtar som Melodifestivalen får varje år. De är störst och säljer mest, alla låtskrivare vill ha med låtar hos dem. I regel får jag nys om vilka band som söker nytt material och då kan jag specialskriva så att det passar för just Barbados eller Arvingarna till exempel.
Hur vill du beskriva konkurrensen?
– Rätt tuff. Det har alltid varit tufft och det blir allt tuffare tycker jag.
Att pitcha låtar till Melodifestivalen har inte varit något för dig?
– Jo! Jag har skickat in några gånger. För några år sedan var jag väldigt nära att få med en låt som Roger Pontare skulle framföra. Den senaste tiden har jag faktiskt varit sugen på att skriva mer pop för det har blivit väldigt mycket dansbandsmusik ett tag. Prova nya vingar.
Brittisk radio
För en tid sedan släppte Thomas singeln "I miss you" som han själv framför. Låten har spelats i brittisk radio och skrevs efter att en nära vän hastigt gått bort.
– Det har blivit en hel del pop, lite i stil med det Darin och Danny Saucedo gör. Lite åt Samir & Viktor-hållet. Det går hem hos ungdomar och barn. Det får nog bli en satsning mot mello också.
Börjar dansbandsmusiken tappa vinden i seglen?
– Nja, men det finns en del band som har svårt att överleva. Det är ett liv som kan vara svårt att få ihop med familj och så vidare. Men dansbandsmusiken står sig bra tycker jag. Bland de värmländska dansbanden är det Fernandoz och Pia Pihlgrens och kanske Sandins som syns mest. Förutom Sven-Ingvars då.
Rådande virustider slår hårt mot dansbanden som till stor del lever på spelningar, vad tror du kommer hända?
– Ja, det är verkligen inte bra. Det kommer att bli kaos. Och för oss låtskrivare är det katastrof eftersom vi tjänar pengar på de liverapporter banden lämnar in till Stim. På en månad kan det vara 20 band som är ute och spelar låtar jag skrivit, nu blir det ingenting. Det är väldigt synd om banden som lever på att spela. Och någon inkomst från Spotify är inte att räkna med, Spotify är det sämsta som hänt oss låtskrivare. Det håller nog låtskrivare världen runt med om.
Trots att du skrivit så många låtar har du haft kvar jobbet på Gruvön?
– Ja, alltid. Många undrar om det. Men jag tror att låtskrivandet skulle bli en annan sak om jag hade kniven mot strupen. Jag är en vanlig Svensson med hus, bil och barn och räkningar som ska betalas. Skulle jag vara tvungen att pressa fram ett antal låtar i veckan skulle kanske lusten sina. I dag kan jag skapa musik när jag vill.
"En skön känsla"
På väggen hemma i Grums hänger en hel drös med guldskivor som han samlat på sig genom åren. När han ska lista tre av sina egna låtar som han håller högst väljer han först den prisade låten med Elisa's och sedan "Skåneland" med Lasse Stefanz och "Jag klarar mig" som spelats in av Barbados. En röd tråd genom de tre skulle kunna vara fart och fläkt menar han. "Det är bra gung i alla tre".
– Musiken ger mig otroligt mycket. Det är förjäkla roligt helt enkelt! Som att stå vid sidan av dansbanorna under dansveckan i Malung och se folk dansa och ha roligt när mina låtar spelas. Utan att någon vet vem jag är, de tjoar och skrattar och buggar. Det är en skön känsla.
Hemmavid har hans nioåriga dotter Felicia börjat intressera sig för musik.
– Jag vill föra vidare det som min far förde vidare till mig. Hon sjunger och dansar och vi har börjat jobba på en sommarlåt tillsammans.
Nyfiken på Thomas låtar? Här hittar du en spellista med några av låtarna.