Hoppa till huvudinnehållet

Allt fler preppar – här är expertens bästa tips

Publicerad:
Det är rusning efter konserver, pasta och toalettpapper. Vad är egentligen bra att preppa med? Erik Kihlsten på Hammarö har alltid ett beredskapslager. Här är hans bästa tips för hur du klarar dig i kristider.
Det är rusning efter konserver, pasta och toalettpapper. Vad är egentligen bra att preppa med? Erik Kihlsten på Hammarö har alltid ett beredskapslager. Här är hans bästa tips för hur du klarar dig i kristider. Foto: Lisa Olaison

Det är rusning efter toalettpapper, pasta och konserver. Men vad är egentligen bra att preppa med hemma? Erik Kihlsten på Hammarö har alltid ett beredskapslager för sig och familjen. Här är hans bästa tips för hur du klarar dig i kristider.

Psykologen: Därför hamstrar vi toalettpapper

Många känner just nu en oro kring världsläget under coronapandemin och bunkrar saker som mat och toalettpapper. På Facebook ökar antalet medlemmar i preppersgrupper med flera hundra procent.

– Folk är jätteintresserade och vill ha en massa tips. Men det är vansinnigt att folk tömmer lagren när det inte finns någon egentlig brist. Det är illa om äldre som sällan tar sig till affären inte kan få tag på toapapper för att 30-40-åringar köpt allt, säger Hammaröbon Erik Kihlsten, 41, som tidigare gett råd åt både MSB och Länsstyrelsen kring prepping.

"Jag klarar allt utom en atombomb i fläkten"Är du beredd om krisen kommer?

Livsstil

Han är narkossköterska till vardags och har alltid varit den som skriver packningslistor och planerat. För honom är det en livsstil att vara förberedd på det okända.

– Jag har köpt på mig extra sjukvårdsartiklar som är bra att ha hemma. Men jag har inget separat förråd med lådor att ta med om jag behöver fly. Jag storhandlar varje vecka och fyller skafferiet med torrvaror som jag klarar mig på en vecka ungefär. Jag tror inte att apokalypsen står för dörren. Jag roterar rent praktiskt saker i skafferiet.

Erik fryser vatten som en del i sitt beredskapslager.
Erik fryser vatten som en del i sitt beredskapslager. Foto: Lisa Olaison

För Erik Kihlsten handlar det om att se över vad som finns hemma och fundera över hur familjen skulle klara sig om det skulle krisa.

– Jag kan slå upp ett tält, det har hänt att vi grillat korv i öppna spisen hemma under strömavbrott och jag vet var närmaste skyddsrum ligger. Sen får man följa händelseutvecklingen, hålla sig uppdaterad och ha en plan för om det eskalerar.

Prylsport

Hemma i frysen ligger alltid 15 liter dricksvatten i olika behållare och minst en gammal bag-in-box-vinpåse fylld med vatten i syfte att hålla kylan om strömmen är borta länge.

– Jag vet vissa som köper 50 kilo rågmjöl och har i garderoben och andra som köper 10 000 ansiktsskydd. Prepping är en prylsport som alla andra, säger Erik Kihlsten.

Vad borde man börja med?

– Färskt vatten och det man använder varje dag. Är man tvungen att ha en viss typ av medicin så ska man ha det. Satsa på att ha extra av det du alltid brukar ha och tycker om att äta. Det finns ingen vits med att ha krislådor med tio burkar pilsnerkorv om du inte ens gillar pilsnerkorv.

Finns det några vanliga nybörjarmisstag?

– Snarare att man kommer på det för sent så man inte är förberedd när något väl händer. Eller att man köper på sig för mycket och det blir gammalt. Och att fastna i det här med prylar. Det finns fräna attackspadar och häftiga knivar och allt möjligt, men man klarar sig nog lika bra med en morakniv. Det viktiga är att lära känna det man har.

Erik Kihlsten tipsar om att det finns bra kurser att gå för den som vill lära sig mer.

– Man får hoppas att intresset för prepping håller i sig, att det blir en bättre krisberedskap och att det här får avtryck i politiken. Det bästa är att förbereda sig innan alla får panik och köper saker så det tar slut. Att börja preppa nu är kanske lite sent.

Artikeltaggar

CoronavirusetHammaröKrisberedskapLivsmedelNyheterPreppingVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.