• idag
    20 okt
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      3.4 mm
  • onsdag
    21 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      2.5 mm
  • torsdag
    22 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    23 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    24 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Klimatkrisen är en jämställdhetskris

Debatt
PUBLICERAD:
Vietnam är ett av världens mest sårbara länder för klimatförändringar och drabbas ömsom av översvämningar, ömsom av torka. Ofta drabbas kvinnliga bönder hårdast, eftersom de har sämre tillgång till kunskap, ekonomiska resurser och teknologi än männen. På bilden risbonden Do Thi Ha.
Foto: Foto: Marcus Lundstedt
Korkat, sa FN:s generalsekreterare nyligen, om ojämställdheten i världen. Kvinnor har fortfarande inte samma villkor som män och drabbas därför hårdast av klimatförändringarna. Sverige måste driva på för kvinnors demokratiska rättigheter, skriver biståndsorganisationen We Effects styrelse.

Kvinnor drabbas hårdare än män av klimatkrisen, då de utgör en majoritet av den fattiga befolkningen i de länder som är mest sårbara. Ofta är det självhushållande bondekvinnors skördar som torkar bort eller dränks av översvämningar och dessa hushåll saknar ofta skyddsnät. Kvinnor i utvecklingsländer har sämre tillgång till kunskap, ekonomiska resurser och teknologi än män och de är ofta inte delaktiga i viktiga beslut.

Vid klimatrelaterade katastrofer, som översvämningar eller tyfoner, dör 14 gånger fler kvinnor och barn än män. Forskning visar att det är direkt kopplat till att kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter inte respekteras. Kvinnor som blir flyktingar på grund av klimatkrisen riskerar att drabbas av sexuellt våld eller förfördelas vad gäller stöd och resurser.

Klimatkrisen gör att kvinnors brist på rättigheter ställs på sin spets. Det handlar om liv eller död. Två frågor har central betydelse:

•Kvinnor äger bara 13 procent av åkermarken i världen, trots att jordbruket i de länder som drabbas hårdast av klimatkrisen ofta sköts huvudsakligen av kvinnor. Det gör att miljoner kvinnor inte kan ta beslut, göra investeringar eller planera för anpassning till klimatförändringarna.

•Kvinnor som kämpar för sin mark och sin miljö sätts under allt hårdare tryck när det demokratiska utrymmet krymper. Särskilt allvarligt är läget i Latinamerika och Filippinerna. 304 människorättsförsvarare, kvinnor och män, mördades förra året enligt Front Line Defenders, många av dem bönder eller urfolksinvånare.

Pekingdeklarationen om kvinnors rättigheter antogs av FN för 25 år sedan, men för lite har hänt. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres jämförde nyligen diskrimineringen av kvinnor med slaveriet och kallade ojämställdhet ”korkad”. Han har rätt. Bristande respekt för kvinnors rättigheter är en orsak till att kvinnor dör i kampen för sin mark och mot klimatförändringarna, och att de drabbas hårdare än männen.

Samtidigt är 2020 ett ödesår. Det är nu det finns chans att hejda klimatkrisen. Bara tio år återstår för att nå målen i Agenda 2030, där både jämställdhet och klimat är centrala delar.

Sverige bör driva på för en effektiv handlingsplan för att genomföra Pekingdeklarationen. För att säkerställa kvinnors rätt till mark och skydda kvinnor som är människorättsförsvarare.

Tommy Ohlström

Ordförande, Kooperativa förbundet (KF)

Lotta Folkesson

Styrelseledamot, Lantbrukarnas riksförbund (LRF)

Anders Lago

Ordförande, HSB

Erica Lundgren

Vd, OK Västerbotten

Helen Persson

Medlemschef, Konsumentföreningen Stockholm

Britta von Schoultz

Kommunikationsdirektör, Riksbyggen

Anna Tibblin

Generalsekreterare, We effect

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.