• idag
    31 mars
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    1 apr
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    2 apr
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    3 apr
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 apr
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Utbildning lönar sig

Ledare
PUBLICERAD:
Förutom den utökade skolplikten bör regeringen stärka föräldrarnas intresse i barnens utbildning.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Många nyanlända har svårt att klara den svenska skolan inom de satta tidsramarna. Därför föreslår regeringen, med stödpartiet Liberalerna i spetsen, att nyanlända som inte når betygskraven ska få kortare sommarlov och förlängd skolplikt. Att ungdomar får en fullständig utbildning är nödvändigt både för deras egen och samhällets skull.

Om man saknar formella kvalifikationer kan det vara näst intill omöjligt att komma i arbete. Därför är det ett stort problem att en tredjedel av alla nyanlända elever saknar gymnasiebehörighet. Särskilt som utrikes födda redan utgör den största gruppen arbetslösa.

Risken att inte nå behörighet till gymnasiet är större ju äldre man är vid ankomsten till Sverige. Tiden i svenska skolan är helt enkelt inte tillräcklig för att kompensera för bristen på utbildning i många hemländer. Ett barn som aldrig gått i skolan eller inte ens är läskunnigt kan knappast ta igen detta på några få år.

Dessutom räcker inte frivilliga stödåtgärder som lovskola. Det beror på, som Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni påpekar (DN, 3/3), att många av de nyanlända ungdomarnas föräldrar inte förstår eller bryr sig om skolsystemet.

Att förlänga skolplikten för nyanlända som inte får godkända betyg är en rimlig lösning. Ett viktigt förbehåll är dock att åldersskillnaden bland eleverna inte får bli för stor. Exempelvis ska inte en 18-åring placeras med sjätteklassare även om de lär sig samma saker.

Förslaget om kortare sommarlov har flera potentiella fallgropar. För många lärare är den långa sommarledigheten oumbärlig för att orka med terminerna. En rapport från Lärarnas riksförbund (19/9) konstaterar att åtta av tio gymnasielärare upplever en tung arbetsbörda, och lika många har sömnsvårigheter. Att minska ledigheten lär inte vara populärt.

Visserligen arbetar lärarna redan under en del av elevernas sommarlov, främst med planering och kompetenshöjning. Men även om denna tid utnyttjas till extra undervisning måste det arbetet göras någon gång.

En lösning skulle kunna vara att ta hjälp av lärarstudenter. Många andra professioner har i princip institutionaliserat sommararbete åt studenter, till exempel läkar- och juristkårerna. Det skulle ge studenterna värdefull arbetslivserfarenhet och avlasta lärarna. Men då måste regeringen vara beredd att hosta upp pengarna.

Dessutom måste undervisningens utformning i så fall ta hänsyn till att studenterna ännu inte är fullt utbildade och sannolikt saknar tidigare erfarenhet. Detta är särskilt viktigt med tanke på att de elever som är aktuella för sommarundervisning lär vara den mest krävande elevgruppen.

Att ge nyanlända ungdomar en ordentlig skolgång kommer vara dyrt. Men alternativet är nog i många fall att det offentliga annars måste stå för deras försörjning livet ut. I längden lönar det sig att ta extra tid i skolan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.