Klimatet tjänar på höjd EU-avgift

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
I flertalet av EU:s medlemsländer är fossila bränslen basen för både elproduktion och uppvärmning, skriver Anders Andersson
Foto: Yves Herman
Omställningen pågår i västra Europa, men är dyr och mindre populär i länder och områden med stort kolberoende, skriver Anders Andersson.

De avbrutna förhandlingarna i Europeiska rådet om EU:s långtidsbudget ger Sverige tillsammans med övriga nettobetalare tid att formulera nya villkor för att acceptera avgifterna. Med rätt fördelning på budgetposterna kanske det är rimligt att avgifterna hamnar på både föreslagna 1,074 procent och ännu större andel av medlemsstaternas bni?

I flertalet av EU:s medlems-länder är fossila bränslen basen för både elproduktion och uppvärmning. År 2017 stod fossila bränslen för 43 procent av EU:s totala elproduktion och 2012 för 75 procent av uppvärmning och kylning. Medan svenska fastigheter vanligtvis är anslutna till bioeldad fjärrvärme eller värmepumpar drivna av fossilfri el, är fastigheter i många EU-länder anslutna till ryskimporterad naturgas. Till detta kommer transportsektorns fossilberoende. Detta enorma beroende i kombination med låga utsläppsminskningar innebär att EU:s utsläppsmål för 2030 ser ut att missas, enligt senaste rapporten (december 2019) från Europeiska miljöbyrån.

Fossilberoendet kan dock till stor del ersättas med fossilfri el från på kort sikt främst vindkraft. Omställningen pågår i västra Europa, men är dyr och mindre populär i länder och områden med stort kolberoende. EU bör dock ta sitt ansvar för att beslutade utsläppsmål uppfylls och hjälpa åtminstone Polen, Estland, Grekland, Portugal, Tjeckien, Spanien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Luxemburg, Slovenien, Lettland och Litauen med att ställa om till ett fossilfriare energisystem. Även stora fossilberoende nettobidrags-givare till EU som Nederländerna, Irland, Tyskland och Italien bör få hjälp med sin omställning.

EU:s budget för 2020 anslår dock bara 21 procent till klimatåtgärder, varav en bråkdel till utbyggnad av förnybara energikällor, medan jordbruket får 34 procent och i princip resten av budgeten går till att stärka unionens konkurrenskraft.

I förslaget till EU:s långtidsbudget för perioden 2021-2027, som nettobetalarna inte var nöjda med i förra veckan, anslås 25 procent till klimatsatsningar.

I debattartikeln Låt EU finansiera Europas energiomställning (NWT 7/9 2019) diskuteras kostnader för att ersätta TWh el-genererad kolkraft med vindkraft. Därtill kommer kostnader för att ställa om uppvärmningssystem och utökad elproduktion för både värmepumpar och vägtrafikens elektrifiering. En rimlig andel är därför att minst halva EU-budgeten går till konkreta klimatsatsningar i form av utbyggnad av vindkraft, solel, solvärme, nya elnät, forskning kring energilagring och ny kärnkraft, samt bidrag till värmepumpar.

I nästa förhandling i Europeiska rådet om unionens långsiktiga budget bör därför nettogivarna Sverige, Danmark, Nederländerna, Österrike och Tyskland kräva att åtminstone halva EU-budgeten går till Europas energiomställning genom att stödet till jordbruket och regionerna i motsvarande grad minskas. För att visa på god vilja och genuint engagemang i såväl klimatet som i sina europeiska grannars ekonomier bör nettobetalarna dessutom föreslå att medlemsländerna bidrar med hela 1,2 procent av bni till EU-budgeten, samt att en europeisk koldioxidskatt införs som tillfaller EU:s energiom-ställning.

Sverige, som tillsammans med Norge och Schweiz är Europas fossilfriaste elproducent, bidrar kanske bäst till ett förbättrat klimat genom att delta i finans-ieringen av EU:s energiomställning. Detta är värt uppåt50 miljarder kronor årligen och kan vid behov delvis finansieras med en återinförd värn- och fastighetsskatt.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.