På Värnamo sjukhus finns akutsjukvård och förlossning, men ingen neonatalvård. Ett sådant sjukhus som Karlskoga tidigare var. Hur kan deras vård anses vara patientsäker och Karlskogas patientosäker?
Värnamo sjukhus, ett av tre akutsjukhus i Region Jönköpings län. Här finns förlossning som en del av Kvinnokliniken som har totalt cirka 100 anställda.
Politiker i regionen har beslutat att det ska finnas tre fungerande akutsjukhus och det är utifrån det beslutet verksamheterna bedrivs.
– Det har hela tiden varit ett tydligt politiskt beslut. Politiker har kravställt att det ska finnas de här verksamheterna och vi tillsammans med tjänstemännen verkställer besluten, säger Terje Blomstrand, narkos- och intensivvårdsläkare/chefsläkare vid Värnamo sjukhus och menar att denna tydlighet också ger arbetsro och bra förutsättningar att rekrytera och behålla personal.
Riskförlossningar
Till skillnad från Region Örebro län ingår inte Kvinnokliniken i regionens organisation av länskliniker. Däremot har man valt att ha länskliniker inom andra områden som exempelvis kirurgi, urologi, radiologi och öron/näsa/hals.
Samarbetet mellan de tre enheterna, Värnamo, Eksjö och Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, beskrivs som mycket bra.
– Vi har ett mycket gott samarbete och arbetar efter gemensamt framtagna riktlinjer. Vi har också daglig styrning och hänvisar patienter mellan oss när det är hög belastning, säger Anna Hallberg, klinikchef på Kvinnokliniken i Värnamo.
För Värnamos del har sjukhuset ett upptagningsområde med 87 000 personer och på förlossningen hjälper man årligen cirka 1000 barn till världen.
I förväg har mödravården i Värnamo tillsammans med specialistmödravården i Jönköping bedömt vilka riskförlossningar som istället ska ske på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping där sjukhuset har neonatalavdelning. Som exempel på sådana nämns förlossningar som kommer igång före 35 fullgångna veckor (plus tre dagar) eller barn som bedöms väga mindre än 2200 gram och mödrar med diabetes eller andra sjukdomar som påverkar.
Gott samarbete
Av dessa 1000 kvinnor som i förväg förväntas ha en normal förlossning är det en procent, cirka 10 stycken varje år, där det visar sig att det nyförlösta barnet ändå behöver intensivvård. Vid dessa tillfällen tillkallas neonatalläkare från Jönköping som ligger knappt åtta mil bort. De anländer med ambulanstransport till Värnamo. Fram tills dess teamet från neonatalvården har hunnit fram är det narkosläkaren på plats som har ansvaret för barnet.
Att göra en del av sin utbildningsperiod inom neonatalvård ingår i utbildningen för alla narkosläkare och Terje är trygg i att den utbildning och kunskap de som narkosläkare har är fullgott tills dess neonatalteamet anländer.
– Narkosläkaren har kompetens att ta hand om barnet fram till att neonatalen anländer. Jag känner också en stor trygghet i det stöd vi har från barnläkare och neonatalen. Vi har en väldigt fin support, de kommer hit vid behov och samarbetet är utmärkt, säger Terje och fortsätter:
– Den springande punkten är att det ska finnas kompetens att agera på rätt sätt när det behövs. En situation kan oväntat vända till något dåligt och då måste man ha kompetens att ta hand om den. Det har vi jobbat mycket med och på vårt sjukhus har vi narkosteam och narkosläkaren som står för den biten av omhändertagande. Det är vårt sätt att lösa det. Erfarenheten och de riktigt goda resultaten visar att det fungerar bra.
Kvinnors rätt
När teamet från neonatal är på plats tar de över och tar, i de fall det behövs, med sig barnet tillbaka till Jönköping med ambulans.
Att göra det omvända, det vill säga att 1000 mammor istället skulle behöva göra resan till Jönköping, har Terje i en artikel i Läkartidningen redan lyft. Där beskriver han också att att om alla förlossningsenheter i Sverige som saknar intensivvård skulle läggas ned så handlar det om cirka 10 000 kvinnor som varje år får väsentligt längre avstånd till förlossningen. Terje menar att transportera dessa relativt få barn som behöver intensivvård bör vägas mot kvinnors rätt till trygghet och tillgänglighet med jämlik närhet till akutvård och förlossning.
På Värnamo sjukhus har narkosläkare och förlossningsläkare alltid sin jour på sjukhuset och finns tillgänglig hela tiden.
Barnläkaren har jour i hemmet och har en inställelsetid på 30 minuter, men är ofta på plats mycket snabbare än så. Ibland är det mycket att göra under ett jourpass och ibland lite lugnare som i alla verksamheter med beredskap.
– Vi har en brandstation med flera brandbilar, men det är inte ofta det brinner. Men när det brinner så måste vi ha dom. Viss förmåga att agera just när det behövs ligger i all typ av akutverksamhet. Vissa saker måste få kosta för att man ska ha en beredskap till befolkningen.
Läs hela artikelserien här:
Vi granskar BB-frågan: Jack föddes med akut kejsarsnitt på Värnamo sjukhus