Brukschefen: "Vi står inför en stor kompetensväxling"

Medelåldern bland de anställda på Skoghalls bruk är relativt hög och man står inför en generationsväxling. Samtidigt måste ny digital kompetens in. Det är alltså en omfattande kompetensväxling på gång inom bruket. Det säger Marie Morin, platschef på Stora Enso, Skoghall.

Hur går det för Skoghalls bruk?

– Det går bra. Vi har fått en möjlighet över tid att utveckla bruket, och vi har en bra position på marknaden skulle jag säga. Vi har även en volymtillväxt varje år.

Vad är utmaningarna för Skoghalls bruk?

– Dels står vi inför en stor generationsväxling generellt på bruket. Samtidigt som generationsväxlingen sker behöver vi ta in en ny typ av generation och växla kompetensprofil - lite datadrivna, man ska kunna analysera på ett annat sätt. Vi blir lite mer mobila förhoppningsvis, i och med att man kan styra och drifta inte bara från manöverrummet. Vi är inte där riktigt än, men trenden går mot allt mer IT i branschen generellt.

Hur digitaliserat är Skoghalls bruk jämfört med jämförbara konkurrenter?

– Jag kan inte svara för konkurrenter, men Stora Enso har en jättestark digitaliseringsagenda. Vi satsar ofantligt mycket pengar inom Stora Enso på digitalisering, vilket gör att vi har många goda digitaliseringsprojekt som pågår som vi sedan tittar över och ser om det kan var applicerbart på bred front inom våra bruk. Så Stora Enso skulle jag säga är helt klart i framkant. Här på Skoghall har vi machine learning på KM 8 som hjälper oss att hålla koll på kvaliteten till exempel. Så vi är på gång.

Är det inom digitaliseringen ni kan växa och göra saker bättre eller finns det andra områden där du ser möjligheter?

– Jag tror digitaliseringen är ett hjälpmedel för att kunna dra bättre slutsatser och analyser av till exempel tekniska förluster eller kvalitetsbekymmer eller vad det skulle kunna vara. Den en del av det som gör att vi kan ta snabbare och mer precisa beslut.

– Där får vi en stark drivkraft av Stora Enso som en support och hjälp att jobba med de frågorna. Skoghall är inte nödvändigtvis föregångare i något ämne. Det kan vara något annat bruk. Sen kan vi se senare att något är applicerbart även här.

Hur ligger ni till jämfört med andra bruk?

– Det skiljer sig så ofantligt mycket mellan olika avdelningar inom bruket. KM 8 skulle jag säga är väldigt långt framme. Andra driftavsnitt på fabriken har inte kommit lika långt så det är svårt att svara rakt av på den frågan.

– Det finns förstås även en hel del att utveckla även på KM 8. För när man har en hel del tekniklyft så behöver man också ändra lite arbetssätt, när det gäller att ta hand om datan. Ingenjörerna kanske måste jobba lite annorlunda, underhåll måste ta till sig och titta lite annorlunda på datan, så det är förändrade arbetssätt i det här.

Vilka är de mest kritiska faktorerna för brukets framtid?

– Generationsväxlingen, och att hitta nya kompetenser. Man kan alltid fundera på hur attraktiv branschen är för ungdomar i dag. Att få ungdomar, ingenjörer och ledare att välja den här branschen, som egentligen är otroligt spännande, det ser jag som en viktig fråga.

Tror du att många unga inte riktigt har koll på hur den här industrin er ut?

– Nej, jag tror inte man vet att den är såpass hightech som den är. Jag tror att man har en bild av att det fortfarande är ganska grov industri, men det är det ju inte. Vi har ofantligt mycket ingenjörsbaserade jobb som är väldigt intressanta. Och tittar man ut på KM 8 så är det en otroligt fin och ren maskin.

Vad gör ni för att vara en attraktiv arbetsgivare, och gör ni något för att öka Skoghalls attraktivitet som ort att flytta till?

– Vi jobbar riktat mot skolorna, även mot grundskolorna här på Hammarö, fast kanske inte riktigt lika mycket som förr. Vi riktar oss även mot vissa strategiska utbildningar, som vi tycker har lämpliga bakgrundskompetenser. Sen har vi de som är yrkesinriktade. Vi är ute på marknadsföringsdagar och vi tar in praktikanter. Sen har ju Stora Enso också ett stort employer branding-arbete som man jobbar med. Det är riktat mer mot KTH, Chalmers och de universitetsutbildningarna.

Hur tror du personalbehovet kommer att förändras här i Skoghall med tanke på digitaliseringen och automatiseringen? Tänk tio år framåt i tiden?

– I samband med den generationsväxling som pågår gäller det att vi utmanar oss och hittar nya arbetssätt. Det är möjligt att det på sikt är färre jobb.

Det är 700 anställda i dag. Med den takten på utvecklingen som är i dag, vad tror du? Minskar personalbehovet lite grann, eller har det minskat mycket om fem-tio år?

– Det är svårt att säga, det blir spekulationer.

Kan det bli så att ni ökar produktionen men med mindre personal?

– Ja, eller att vi ökar produktionen med samma antal personal. Vi är inte där än. Vi har två maskiner, så självklart har vi en inneboende kapacitet i det.

Du ser inte framför dig att det kommer bli ett kraftigt minskat personalbehov?

– Nej. Det är det ständiga gnetandet som alla företag håller på med. Det gäller att se till att vara hållbara över tid.

Men det kommer att behövas en annan sorts kompetens, annan utbildning?

– Ja det tror jag. Den frågeställningen är svår att definiera i dag. Vi vet hur teknikutvecklingen ser ut nu, men inte i ett långt perspektiv. Men rekryterar vi i dag, då vill vi att den rekryteringen ska ha en sådan kompetensprofil att den kan hänga med i den här utvecklingen.

– Jag är inte så säker på att vår teknikutveckling kommer att gå så fort, men vi måste rigga oss för den, vi måste anställa för den. Vi måste hänga med i framkant, men det kommer att se olika ut i olika delar av bruket. Men delar av bruket kommer att se likadana ut som idag. Allt går inte att automatisera, eller också är det för dyrt. Det måste vara lönsamt det vi gör. Det är svårt att ge en klar bild, det är ett stort fabriksområde och många processer.

Ni producerar en förnybar produkt och gynnas av klimatdebatten, men vi skrev för inte så länge sedan om att Stora Enso Skoghall släpper ut mest fossil koldioxid i Värmland. Hur tänker ni där - hur jobbar ni?

– Koldioxidutsläppen står i relation till produktionen, och 95 procent är biogena utsläpp, det vill säga från förnyelsebar råvara. Det är en bara en liten del av koldioxidutsläppet som är fossilt.

Är det något ni jobbar aktivt med att få ner?

– Ja, och det man gör egentligen, det är att försöka se till att man använder och kör sin anläggning så effektivt som möjligt. Det är den bästa energibesparingen vi kan göra. Men självklart har vi också enskilda energiprojekt som vi driver, som vi tycker att det är en bra payback på för att det är en god energiinvestering.

Finns det några fördelar med att vara lokaliserade här i Värmland, med det skogsindustrikluster som finns här?

– Ja det tror jag. Det finns en kompetens här i regionen som är väldigt nyttig för oss. Vi har både leverantörer och kunder här. Även om de verkar på en global marknad så finns de lokalt. Det ekosystemet tror jag är till nytta för oss generellt. Universitetet blir också lite profilerat mot skogsindustrin. Det finns dels en återväxt när det gäller nya medarbetare, men också kompetenshöjd när det gäller frågeställningar som universitetet och forskningen jobbar med. Vi brukar kalla det pappersindustrins Silicon Valley.