Det är Fettisdagen i dag. Det betyder att det skall ätas semlor. Dessutom på rätt dag. De som håller på traditioner vet att semlor äter man inte när som helst. Åtminstone var det så förr.
Fettisdagen infaller, som framgår av namnet, alltid på en tisdag. Tidigast 3 februari och senast 9 mars. Det skall vara tisdagen efter fastlagssöndagen och som förberedelse för den fasta som väntade gällde det att äta rejält.
En som gjorde det med besked var kung Adolf Fredrik. På fettisdagen 1771 åt han inte mindre än fjorton hetväggar, som semlorna kallades då, och dog därefter knall och fall samma kväll. Det sägs att det till och med ifrågasattes om inte hetvägg borde förbjudas då den snudd på begått kungamord. Men det förstås, de fjorton hetväggarna hade föregåtts av intagande av bland annat ostron, surkål, kött, hummer, kaviar, böckling och champagne.
Så många semlor klämmer vi på fettisdagenUtsträckt ”lovlig” tid
Numera serveras semlor även på andra tider än fettisdagen. Det är något som till och med Svenska Semleakademin – jodå, det finns en sådan – har fått acceptera och konstaterar att tiderna förändras och att det nu får anses vara acceptabelt med en utsträckt tid för semlor. Men aldrig före trettondag jul och bara fram till påsk slås det bestämt fast från Svenska Semleakademins sida.
Så överseende har man inte alltid varit. Inte heller från myndigheternas sida. De som lockade med semlor för tidigt kunde råka ut för böter. 1952 upptäckte patrullerande poliser att ett par bagare i Malmö skyltade med fastlagsbullar redan i januari. Det stred mot gällande bestämmelser, fastställda av Jordbruksnämnden, och för bagarna i Malmö väntade böter.
Nu var det nog inte enbart respekt för gamla traditioner som låg bakom förbudet. Det rådde i efterkrigstidens Sverige fortfarande brist på vissa jordbruksvaror. Jordbruksnämnden fick därför bestämma när vissa varor fick säljas och även vad de fick kosta. Det gällde även semlor.
Bara på tisdagar
När bestämmelserna luckrades upp vet ingen bestämt, men när tillgången på mjöl, socker och grädde ökade blev det också ökad frihet för semleproduktion. Dock fick semlor bara serveras på tisdagar på caféer och konditorier. Någon ordning fick det ändå vara.
Som bagarson fick man på 1950-talet förstås lära sig vad som gällde. Alla önskemål om att äta en semla på annan dag än tisdag möttes med en oförstående blick.
– Det gör man bara inte.
Att baka semlor redan i januari var då så främmande att sådana revolutionära tankar aldrig ens var lönt att föra fram.
Nu är det som sagt andra tider. Det har förekommit semlor på sina håll redan vid allhelgonatid hur man nu motiverar det. Och att semlor på sina håll dyker upp så snart julmaten dukats av får man nog vänja sig vid även om man kan ha åsikter om det.
Miljoner semlor skall ätas
Nu är det förstås så att semlor är goda och det som är gott brukar också gå att sälja. Semlor är inget undantag. Det sägs att det i Sverige säljs mellan 40 och 50 miljoner semlor varje år. Till det kommer alla som bakas i hemmen. Just på fettisdagen – alltså i dag – skall svenska folket sätta i sig i runda tal fem miljoner semlor påstås det.
Det är inte konstigt att konditorier och butiker gärna förlänger tiden när semlor är ”lovliga”.
Länge trodde man att de viktigaste ingredienserna var självklara och kanske också utseendet. Det skall vara en bulle fylld med mandelmassa och grädde, gärna också med florsocker på locket.
Nu kan man glömma även denna självklarhet. Det har hänt mycket också på den fronten. Det finns en uppfinningsrikedom även inom semlans tidigare väl skyddade område.
Uppfinningsrikedom
På senare år har det dykt upp nyheter som prinsessemla (semla täckt av marsipan), rumla (ett mellanting mellan rulltårta och semla), cronutsemla (toppad med en croissant), lakritssemla (fylld med lakritskräm och saltlakritsfluff), pizzasemla, nutellasemla, päronsemla, baklavasemla, nachosemla, lingonsemla, saffranssemla, semlesmoothie, wienersemla…
För att inte tala om korv med bröd-semlan som är en korvbrödsliknande bulle där mandelmassa ersätter korven och där grädden toppas med en sträng röd gelé som skall föra tankarna till ketchup.
För några år sedan kom semmelwrapen. Vetedeg kavlades ut och gräddades. Sedan fyllde man med mandelmassa och grädde och rullade ihop som en wrap.
Festligt tycker en del som inte fått en bagarsons stränga semleuppfostran på 1950-talet. Svenska Semleakademin uttrycker det lite annorlunda - i versform.
O Semla! Bland bakverk du är nummer ett
du ljuvliga fettisdagsbulle!
Ej Skånes betonglika kakor på spett
mot dig någon chans hava skulle!
Och fuskverk med lakrits- och saffransmak
en bakläxa får med tordönsbrak!
Nåja, i dag är det dags oavsett utseende och smaksensationer. Det är semlans dag. Eller fettisdagsbullens eller fastlagsbullens. Det finns många namn på denna delikatess. Hetvägg är ett annat, men det var när den serverades i djup tallrik med varm mjölk.