Flera anmälningar om flygande studsmattor – "inte ovanligt"

Elavbrott, tågstopp och materiella skador. Helgens blåst ställde till det i länet. Studsmattor har lyft och landat på bilar och i Arvika föll en tio meter hög björk över ett hustak. Länsförsäkringar fick ta emot en strid ström anmälningar under måndagen.

– Lördagen var intensiv, konstaterar Jonny Hjalmarsson, ställföreträdande räddningschef på räddningstjänsten i Arvika.

Träd som föll åt höger och vänster gjorde att styrkan fick rycka ut på det ena larmet efter det andra.

– En tio meter hög björk ramlade över ett tak i Taserud och slog sönder ett 30-tal takpannor. Det tog en halvtimme för oss att ta ner trädet. Sen åkte vi vidare till nästa träd, berättar Sören Olsson som var styrkeledare på räddningstjänsten i Arvika i lördags.

Nerblåsta tak

På Länsförsäkringar tog man emot många skadeanmälningar under måndagen.

– Det är mest i västra Värmland, runt Arvika, Charlottenberg och Eda. Men även i Filipstad, Storfors, Sunne och Torsby. Vi får mest in skador på ladugårdar, stall och uthus där det blåst ner plåt och tak. Byggnader som är äldre och mindre underhållna drabbas hårdast, säger Anna Nilsson, skadechef på Länsförsäkringar Värmland.

Även bilar har råkat illa ut i blåsten. Några har kört in i träd som legat över vägen, skyltar har fallit ner på parkerade fordon och bildörrar har flugit upp och slagit in i grannens bil när man parkerat.

– Det har kommit studsmattor farande och träffat bilar. Det är väldigt vanligt att studsmattor lättar. Eftersom vädret är som det är så står många studsmattor fortfarande ute. Man kanske inte tänker på att man måste förankra dem, säger Anna Nilsson.

Inte säkert att försäkringen täcker

I grunden går det på bilförsäkringen om en studsmatta exempelvis skulle komma flygande.

– I andra fall måste det gå att bevisa att den som äger studsmattan har agerat vårdslöst. Försäkringen täcker i princip om något hänt plötsligt och oförutsett, men man har alltid en självrisk, säger Anna Nilsson.

Hon poängterar att det inte är säkert att man får ersättning för alla väderrelaterade skador.

– Det finns åldersavdrag. Är det du äger gammalt och kanske inte så väl underhållet är det inte säkert att försäkringen täcker.

Vilka är de vanligaste väderskadorna ni får anmälningar om?

– På sommaren är det åska som slår ut tv-apparater, datorer, internet, vitvaror och så vidare. Och skyfall som orsakar översvämning i folks källare. Förrförra sommaren var det så torrt att det var mycket brandskador.

23 sekundmeter

Även om det blåste rejält i helgen kom det det aldrig upp i stormstyrka över land. SMHI utfärdade ändå en klass 1-varning för hårda eller mycket hårda vindbyar.

– Vid mätstationen i Sunne och vid norska gränsen blåste det 23 sekundmeter på lördag förmiddag. För att det ska kallas storm ska det upp över 25 sekundmeter. Mitt på Vänern blåste det visserligen 25 sekundmeter, säger Malva Lindborg, meteorolog på SMHI.

Hon betonar att den milda vintern ställer till det lite extra.

– Det är inte lika mycket tjäle, så träden har inte lika bra grepp som en vanlig vinter. När det fryser sitter de hårdare. De ramlar lättare när det är blött och milt.

Fick det här busvädret något namn?

– Nej, det krävs mer vindar över land som får stormstyrka för att vi ska döpa det och kalla det storm. Det här var mer väldigt blåsigt väder, säger Malva Lindborg.

12 000 strömlösa

På Ellevio valde man internt att kalla stormen för Micke.

– Utifrån att en Micke hade beredskap, förklarar Jonatan Björck, presschef på Ellevio.

– Sett till omfattning var det här något mer än under de två tidigare helgerna med stormarna Ciara och Dennis.

Värmland var det område som drabbades hårdast av Ellevios nätområden. Runt 12 000 hushåll fick strömavbrott. Hammarö och Storfors var de enda av 16 värmländska kommuner som klarade sig utan.

– Det handlar delvis om hur nätet ser ut och är byggt. Är mycket nergrävt är det i princip okänsligt för väder. Sen kan vindar vara extremt lokala. Det kan ha blåst mindre på de platserna, säger Jonatan Björck.

Vädersäkrat

Han bekräftar besvären med den milda vintern, men vill poängtera att det kunde varit mycket värre.

– Vi ser effekten av att vi bytt ut mycket luftledningar och grävt ner dem i backen. Kollegor som varit med länge sa att det kanske hade varit 30- 40 000 drabbade hushåll för 10-15 år sen.

Ska alla ledningar grävas ner?

– Nej, är det mycket berg så spränger man inte exempelvis. Man hittar lösningar med isolerade ledningar i luften som skyddar till viss del. Man får titta på vad som bedöms vara vädersäkrat. Vi har runt tusen mil ledning i Värmland och vi har många hundra mil kvar att vädersäkra.

Fast i Åmål

Strömavbrott och nerfallna träd påverkade även tågtrafiken i helgen. Grumsbon Camilla Kumlin blev fast på ett SJ-tåg på väg hem från Göteborg.

– Vi fick stanna i Åmål vid 16-tiden. Det var troligtvis ett träd som blåst ner på en ledning, berättar hon.

I tre timmar satt hon och merparten av resenärerna kvar ombord. Först blev de lovade pizza. Men det slutade med kaffe och chokladboll.

– SJ försökte få tag på ersättningsbussar, men det fanns inga lediga. Några lyckades få tag på en taxi och en del kunde åka med Värmlandstrafiks buss vid 19-tiden.

Camilla Kumlin och hennes resesällskap fick till slut skjuts hem av Camillas man som fixade barnvakt och åkte och hämtade dem i Åmål.

– Strax innan blev vi erbjudna att åka med tåget tillbaka till Göteborg eller sova en hotellnatt i Åmål och ta första bästa tåg på söndagen. Nu har vi reklamerat resan och väntar på återkoppling.