• idag
    8 apr
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    9 apr
    11°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    10 apr
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 apr
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Ställ hållbara krav på jordbruket

Ledare
PUBLICERAD:
Krav på en snabb omställning kan göra det svårt för jordbrukare att bedriva en sin verksamhet.
Foto: FREDRIK PERSSON
En ny utredning ska peka ut vägen för ett fossiloberoende jordbruk. Men omställningen av lantbruket riskerar att utvecklas till en nedstängning, om utredningen väljer att ta den vägen.

En ny utredning ska peka ut vägen för ett fossiloberoende jordbruk. Men omställningen av lantbruket riskerar att utvecklas till en nedstängning, om utredningen väljer att ta den vägen.

På pappret är resonemanget enkelt. Kan traktorerna köras på något annat än diesel kan klimatavtrycket minska. Då skulle den utsläppskälla som spelar roll i jordbruket vara försvunnen. Det är en avundsvärd position jämfört med många andra branscher.

För även om lantbrukets klimatpåverkan ofta framställs som stor är många av processerna naturliga. Att kor fiser och rapar ut växthusgaser beror på att det är så naturen skapade djuren. Växande grödor och biologiska processer i marken gör att koldioxid både kan bindas och släppas ut. Därför blir det stundtals skevt när jordbrukets klimatpåverkan ställs mot det från en fabrik eller ett flygplan. Det bör göras skillnad på utsläppen som kommer ifrån växter och djur på en bondgård och de som uppstår när ett jetplan bränner över klotet.

Att fasa ut de fossila bränslena inom jordbruket är samtidigt inget som görs i en handvändning. Först krävs en marknad för konkurrenskraftiga maskiner som går på exempelvis biogas, el eller vätgas. Nya traktorer är också dyra och investeringarna kan vara övermäktiga för många bönder, särskilt givet det höga kostnadsläget för de gröna näringarna i Sverige. Nya bränslen lär även kräva en ny infrastruktur för transporter och lagring. Det är en komplex verklighet som utredningen, ledd av landshövdingen i Jönköpings län och den tidigare LRF-ordföranden Helena Jonsson, ska ta hänsyn till.

Det finns också en aningen oroande bakgrund till utredningen, som kan göra att det finns en stor politisk press. Bara veckor innan Jonsson fick utredningsuppdraget presenterades utredningen ”Vägen till en klimatpositiv framtid”. I den påtalas att med dagens kunskap och teknik kan Sverige inte nå det nationella klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045 så länge jordbruk fortfarande bedrivs. Därför konstateras att det krävs kompletterande åtgärder, vid sidan av omfattande utsläppsminskningar, för att fånga in och lagra koldioxid. Den situationen sätter dock en stor press på att genomföra åtgärder riktade mot jordbrukssektorn.

De politiska initiativen är just nu också många för att ställa om fordonsflottan i stort. En statlig utredning tittar på om det kan bli förbjudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från och med 2030. Trenden är också att skatterabatter för diesel, som finns mångt och mycket för att utjämna produktionskostnader mellan länder, försvinner. Det skedde nyligen inom gruvnäringen och det är inte otroligt att det är ditåt det barkar även för jordbruket.

Skulle utredningen landa i ett krav på att gårdarnas traktorer snabbt byts ut riskerar den annars hoppfulla omställningen bli ett ohållbart slag mot en redan pressad sektor. I det läget kan många bönder välja nedläggning framför att investera. För att nå visionen om en hållbar värld krävs en hållbar omställning.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.