• fredag
    3 apr
    • Vind
      8 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    3 apr
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 apr
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 apr
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Centralisering löser inte kommunfrågan

Signerat
PUBLICERAD:
Ska verkligen Karlstad slås ihop med ytterligare kommuner?
Foto: Mikael Lindblom
När kommunutredningen efter tre års arbete presenterades i onsdags fanns det en del att bita i. På drygt 760 sidor behandlades de stora problemen som dagens kommunsverige står inför.

Skulle det bli bättre om till exempel Värmlands mest skuldsatta kommun, Hammarö, slogs ihop med näraliggande Karlstad? Nog skulle kostnaderna, lokaler, personal och räntor på lån att gå ner. Men servicen och den kommunala demokratin skulle bli allt mer avlägsen i och med ökade avstånd. Förutsättningarna är dock bättre för Hammarö än för många andra kommuner.

Kommunutredningen som presenterades i onsdags föreslog bland annat att om kommuner frivilligt slår ihop sig med varandra kommer staten att ta över deras skulder. Givet det kommunala skuldberget och att det är relativt billigt för staten att belåna sig kan det verka lockande.

Ett fundamentalt problem med kommunsammanslagningar är dock att det inte är en lösning på det problem man säger sig lösa. Visst, service kräver befolkningsunderlag. Men att slå ihop glesbygdskommuner för också med sig en minst lika svår förutsättning, avstånd.

De stora kommunerna i norra Värmland har redan problem att hantera avstånden i bygderna. Nog att låneräntorna skulle tas över av staten enligt förslaget, men servicen skulle knappast bli bättre, eller billigare.

Sverige har i decennier prioriterat stordriftsfördelarna med centraliseringen. Men effekterna slår annorlunda i tätbefolkade jämfört med glesbefolkade områden. Besparingar i verksamheten är stor vid sammanslagning av kommuner med hög befolkningstäthet och korta avstånd, och vice versa. Det är i storstäderna, inte i skogslänen, som man faktiskt skulle spara pengar på att minska antalet kommuner. Men det gör det inte nödvändigtvis önskvärt ens där.

Ett annat förslag från kommunutredningen är att studielånet för den som bosätter sig och arbetar i en av 60 utpekade landsbygdskommuner ska avskrivas med 10 procent per år. I Värmland skulle detta påverka Torsby, Sunne, Hagfors, Munkfors, Eda och Årjäng. Förslaget om avskrivningar har legat och skvalpat i flera år. Förre landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) förordade förslaget och såväl den Parlamentariska landsbygdskommitén och Centerpartiet har tidigare lyft frågan.

Idén att avskriva studieskulder har en norsk förlaga där man i nordnorska Finnmark och Nord Troms fylken sedan 1990 både avskriver studielån och sänker inkomstskatten för den högutbildade som väljer att flytta dit. Något på den nivån är svårt att tänka sig i Sverige. Det ekonomiska utrymmet finns helt enkelt inte. Kostnaderna för människor att studera, arbeta och bo på landsbygden behöver dock minska. Givet intresset som finns inom januaripartierna för den här typen av förslag är det inte otroligt att regeringen presenterar någon version av det här i en nära framtid. Ambitionsnivån behöver kanske justeras, men det kan nog underlätta för högutbildad arbetskraft att välja landsbygdskommuner framför storstan.

Överlag är politiska satsningar riktade mot små kommuners problem lite som att sätta plåster på ett sår som kräver tryckförband, fint för stunden men det stoppar inte blödningen. Den socialdemokratiska flyttlasspolitiken på 60- och 70-talet utarmade landsbygden och satte igång en snöbollseffekt där verksamhet långt ifrån de stora städerna blivit allt svårare att hålla ekonomiskt lönsam.

Centraliseringen har skapat många av problemen. Men genom att göra det lättare att bo och arbeta även utanför storstadsregionerna kan utvecklingen i alla fall bromsas.

Pontus Westerholm

TF Politisk redaktör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.