• idag
    8 juli
    11°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    9 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    10 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Jakten tillhör fler än renskötarna

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Även om renskötarna kan känna sig nöjda är de fler än dem själva som har rätt till jaktmarkerna.
Foto: Anders Wiklund/TT
Domen i Högsta domstolen var bara början. Efter tio år av domstolsförhandlingar mellan Girjas sameby i Norrbottens län och staten föll domen till samebyns fördel. Men som många förutspådde ledde det bara till ytterligare frågetecken.

En ledande tanke i målet från Girjas sida har varit att begränsa jakten i byns område. Dels då jakten stör renhjordarna men också för att utländska jägare inte alltid respekterar naturen på samma sätt som lokalbefolkningen. Dess ordförande Matti Blind Berg har sagt att de endast tänker sälja jaktkort till lokala jägare. Men detta kan få problem på EU-nivå.

Tomas Lindell, jurist på Kommerskollegium, sa till Ekot att eftersom Girjas sameby i praktiken säljer en tjänst skulle det strida mot EU-rätten om de diskriminerar utifrån var jägarna bor. Inom EU ska inte gränser hindra företagande, men det medför också skyldigheten att inte begränsa vem som kan ta del av tjänsterna.

Om samebyn ändå skulle tvingas att sälja jaktkort till vem som helst överväger Matti Berg att inte sälja några alls. Då blir det endast samebyns medlemmar som genom rennäringslagen redan har långtgående rättigheter att jaga och fiska inom de områden som tvisten gäller.

Den urminnes hävd som åberopas i rennäringslagen tillhör dock inte enbart det fåtal samer som accepterats in i en sameby, även om det i praktiken blivit så. Flertalet samer, däribland den grupp som traditionellt levt på jakt och fiske, faller utanför de renskötande organisationerna. När det inte längre är länsstyrelsen som säljer jakträttigheter utan samebyn kommer dessa samers möjlighet att jaga och fiska på den mark som de i århundraden levt på att upphöra och kopplingen till den samiska kulturen att tunnas ut ytterligare.

Det är beklagansvärt att renskötarna drivit frågan utifrån sina egna intressen snarare än den samiska befolkningen som helhet. Men det har uppenbarligen varit mer framgångsrikt att använda Girjas som juridisk spjutspets i domstolarna än att lobba för nationell lagstiftning som också tar andra samers och norrlänningars intressen i beaktande.

Om farhågorna om HD-domens effekter besannas kommer fler av de 51 samebyar som finns att ta steget till att kräva ensamrätt på jakt och fiske. Då kan det område där endast byarnas medlemmar tillåtas att jaga och fiska över odlingsgränsen att täcka stora delar av Norrland. Domstolsprocessen som varit har redan skapat konflikter mellan byns medlemmar och resten av lokalbefolkningen. Om jakten stoppas helt och därtill sprids till fler byar kommer skillnaden i rättigheter mellan renskötare och andra att bli ohållbar.

Sverige påstår sig ha en ambition att leva upp till internationella åtaganden om att skydda urfolks och minoriteters rättigheter. Men då är det orimligt att som med samerna ge jakträtten till yrkesgruppen renskötare som mest uppgår till en tiondel av urfolkets antal. Hur än systemet med jakträtter hanteras framöver kommer det att dels behöva inbegripa samtliga samer, men det behöver också finnas möjligheter för icke-samer att få tillträde till de populära jaktmarkerna och fiskevattnen. Om inte för någon bättre anledning än att minimera risken för konflikter.

Förvaltningen av fjällområdena har varit problemfylld i många decennier. Efter Girjas-domen är dock läget allt mer instabilt. Det blir nu bråttom att finna en hållbar lösning som inte bara tar hänsyn till renskötarnas intressen, utan hela den norrländska befolkningen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.