Värmlands län sårbart när ekonomin mattas av

Debatt
PUBLICERAD:
Det vilar ett tungt ansvar på arbetsmarknadens parter att förhandla fram ett avtal som ger lägre löneökningstakt och bidrar till att öka näringslivets konkurrenskraft, skriver Urban Svanberg.
Foto: Peder Kaldal
Vi behöver en nedväxling av löneökningstakten. En lönebildning som säkrar den internationella konkurrenskraften är den bästa försäkringen när konjunkturen försvagas, skriver Urban Svanberg.

Sverige är mitt i en stor avtalsrörelse. Detta sker samtidigt som konjunkturen försvagas och arbetslösheten ökar. Konjunkturförsvagningen påverka naturligtvis alla delar av samhället – men vi vet också att effekterna blir olika stora i olika regioner. Statistiken visar att Värmlands län är ett av landets mest sårbara om vi inte lyckas bevara vår internationella konkurrenskraft.

Svenskt Näringsliv har studerat olika mått på hur konjunkturkänsliga de olika kommunerna i landet är. Inte för att kunna förutspå exakt hur en viss ort kommer att drabbas, men det ger en tydlig fingervisning om hur sårbar ekonomin är. Vi har tittat på hur mycket arbetslösheten förändrades under tiden efter finanskrisen, hur mycket kommunen exporterar per invånare och hur stort beroende den lokala ekonomin har av den hårt konkurrensutsatta industrin.

Ett län som sticker ut i analysen är Värmland. Fem av länets 16 kommuner är extra utsatta och återfinns bland de 50 mest utsatta kommunerna i Sverige vid en lågkonjunktur. Vid finanskrisen så gick mellan 6 och 8 procent av jobben förlorade i de mest utsatta Värmlandskommunerna.

Industrin känner redan tydligt av den internationella nedgången. Sysselsättningen faller inom alla delar av industrin. Varslen ökar. Tillfälligt anställda minskar. Inhyrd personal plockas bort. Effekterna av den vikande industrikonjunkturen sprider sig även till övriga sektorer, framför allt till internationellt konkurrensutsatta tjänstesektorer. Arbetslösheten stiger, utbetalningen från a-kassan ökar och sysselsättningstillväxten har avtagit.

Hur vi klarar jobben i Värmlands län de kommande åren beror i hög grad på om vi kan behålla vår konkurrenskraft. Den kortsiktigt avgörande faktorn (och den enda som vi själva kan besluta om) gäller utvecklingen av lönekostnaderna. Sverige har ett högre kostnadsläge än genomsnittet för våra konkurrenter. Vi har också haft högre löneökningar än konkurrenterna de senaste åren.

Just nu pågår avtalsförhandlingarna för nya kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Industrin förhandlar först och sätter den nivå som övriga sektorer i samhället följer. Ett nytt Industriavtal ska undertecknas senast den 31 mars.

Arbetsgivarnas bud är 1,4 procents löneökning i årstakt. Fackens avtalskrav är när allt räknas ihop 4 procent. Det är både långt över de avtal som gäller på svensk arbetsmarknad nu och avsevärt högre än löneökningarna i omvärlden. När nu tillväxten dämpas samtidigt som konkurrensen blir tuffare, riskerar detta att bli dyrt för Sverige och Värmland. Vi behöver en nedväxling av löneökningstakten. En lönebildning som säkrar den internationella konkurrenskraften är den bästa försäkringen när konjunkturen försvagas.

Det vilar ett tungt ansvar på arbetsmarknadens parter att förhandla fram ett avtal som ger lägre löneökningstakt och bidrar till att öka näringslivets konkurrenskraft. Misslyckas vi är risken stor att det är industri- och exportregioner som vår som drabbas hårdast i form av högre arbetslöshet, lägre investeringar och färre företag.

Urban Svanberg

Regionchef Svenskt Näringsliv, Värmlands län

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.