Hoppa till huvudinnehållet

Längre köer trots ny genväg till medborgarskap

Publicerad:
Migrationsverket har fått mer att göra sedan förvaltningslagen ändrades 2018. Nu rasslar det in dröjsmålstalan från folk som vill ha ett snabba svar.
Migrationsverket har fått mer att göra sedan förvaltningslagen ändrades 2018. Nu rasslar det in dröjsmålstalan från folk som vill ha ett snabba svar. Foto: Joachim Lagercrantz

Genväg blev senväg när en gräddfil öppnades för snabbare beslut om medborgarskap. Nu växer köerna hos Migrationsverket stadigt. Detta på grund av en korkad lagändring, menar professorn Olle Lundin.

Sommaren 2018 trädde en ny förvaltningslag i kraft. En av nyheterna var att den som väntat mer än sex månader på ett myndighetsbeslut kunde begära att handläggningen skulle bli klar. Nu.

Men genvägen har snarare blivit en senväg. I alla fall hos Migrationsverket där det rasslat in 52 000 ansökningar om begäran om avgjort ärende - så kallade dröjsmålstalan. Folk som i vissa fall väntat i flera år på beslut om medborgarskap ser sin chans att äntligen få svar.

Men de flesta får avslag på sin begäran. Istället har arbetsbördan ökat på Migrationsverket. Och handläggningstiderna blir bara längre och längre.

De tvingades vänta tre år på pass - "låg i mitten"

Hivi skickade in en dröjsmålstalan kring medborgarskap sommaren 2019. Då hade hon väntat på besked i två år och fyra månader. Precis på dagen för myndighetens deadline för att avslå eller avgöra ärendet, fyra veckor senare, fick hon avslag på sin begäran.

Bakläxa i 95 procent av fallen

Hivi är inte ensam. Drygt 38 000 har fått avslag på sin dröjsmålstalan hittills. 18 000 har valt att överklaga och hamnat hos Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö. De beslutar inte om medborgarskap, utan enbart kring om Migrationsverket borde kunna ta ett snabbt beslut eller inte.

– Det har inneburit en ökad arbetsbelastning för samtliga personalkategorier. Det är förhållandevis enkla mål, men de stora mängderna gör arbetet med målen tidskrävande, meddelar Hedvig Areskoug, administrativ fiskal vid Förvaltningsrätten i Malmö.

Hittills har cirka 95 procent av överklagandena bifallits. Det innebär att de bollas tillbaka till Migrationsverket som inom en viss tid eller snarast möjligt tvingas avgöra ärendena. Ärenden som de redan tittat på och sagt att de inte kan fatta snabba beslut om.

Hivi överklagade till Migrationsdomstolen i slutet av förra året. Fyra dagar efter att fallet togs upp i rätten beviljades Hivi och barnen medborgarskap av Migrationsverket.

Migrationsverkets rättschef, Fredrik Beijer, meddelar att ärendena med dröjsmålstalan snart tar hälften av Migrationsverkets resurser i anspråk.
Migrationsverkets rättschef, Fredrik Beijer, meddelar att ärendena med dröjsmålstalan snart tar hälften av Migrationsverkets resurser i anspråk. Foto: Tomislav Stjepic

Tar hälften av resurserna

Enligt Fredrik Beijer, chef för Migrationsverkets rättsavdelning, ägnar myndigheten snart hälften av resurserna till att hantera ärenden med dröjsmålstalan.

– Vi kan inte följa principen att avgöra de äldsta ärendena först, utan måste flytta fram fallen som fått rätt i domstolen så att de får förtur. Samtidigt försinkas hela vår process, det blir en extra prövning i ärendet både för oss och för domstolen, säger han.

Kan det fortsätta så här?

– Ser vi framåt, runt 2021, är det färre som kommer att ansöka om medborgarskap eftersom färre kommer att ha beviljats permanent uppehållstillstånd.

Fulla telefonköer

På Migrationsverkets kontaktcenter märks tydligt en ökad belastning. Telefonköerna blir ofta fulla under öppettiderna.

– Vi får många frågor om begäran om avgjort ärende. Det är inget vi informerar om, utan de brukar själva hitta det i förvaltningslagen, säger assistenten Marie Andersson.

Under 2020 är målet att kontaktcenter ska växa från nuvarande 100 till omkring 130 medarbetare totalt.

– För att förbättra arbetsmiljön och öka tillgängligheten anställs fler. Flera av dessa tjänster är interna omplaceringar, säger Robert Heaks vid Migrationsverkets pressavdelning.

Olle Lundin, professor och forskare i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet.
Olle Lundin, professor och forskare i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet. Foto: Leif Kullberg

"Jättekonstig reform"

Flera myndigheter varnade för att ändringen av förvaltningslagen skulle leda till en ökad arbetsbörda och att de som begärde snabbt svar skulle få förtur medan andra skulle få vänta längre.

– Det är en korkad och jättekonstig reform, anser Olle Lundin, professor och forskare i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet.

– Man trodde inte att det skulle bli några fall alls, för att myndigheterna skulle skärpa sig. Men jag har aldrig varit med om att folk latat sig, det vore tjänstefel. Det hade egentligen inte gjorts någon analys och frågan är om det fanns ett behov. Ändringen har orsakat kaos på förvaltningsrätten.

Olle Lundin tolkar det som att Migrationsverket behöver mer resurser.

– De har hamnat i skottgluggen. Att som lagstiftare föra in en tidsgräns men inte sätta in mer resurser är helt oseriöst.

Dröjsmålstalan kring medborgarskap (1 juli 2018 - 4 februari 2020)
ÅrInkomnaAvskrivnaBifallAvslagAvgjort inom 28 dagarInte avgjort inom 28 dagar
20188 634103 7104 5468 16898
201939 055746 30630 79635 8951 299
20204 30311362 8542 798193
Totalt51 9928510 15238 19646 8611 590
Källa: Migrationsverket

Artikeltaggar

FörvaltningsrättenKarlstadMalmöMedborgarskapMigrationsverketNyheterOlle LundinSverigeUppsala universitetVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.