Värmländska experter om klimathotet: Det du gör spelar roll

Några tiondels grader hit eller dit. Hur kan det spela så stor roll för klimatet – och för dig och mig i Värmland? Hur funkar det egentligen?

I dag ger NWT svar på de enkla – och samtidigt svåra – frågorna om klimatet.

NWT har tagit hjälp av Helén Williams och Fredrik Wikström, som är docenter i miljö- och energisystem, och Mikael Granberg, professor i statsvetenskap, för att få svar på frågorna. Alla tre jobbar på Karlstads universitet.

Vad är växthuseffekten egentligen?

Runt jorden finns ett lager av olika gaser, bland annat vattenånga, koldioxid och metan. Solstrålningen tränger igenom gaserna och värmer jorden, men när värmen strålar tillbaka fångas en del av den i det här täcket av gaser. Det kallas växthuseffekten. Den har alltid funnits och är en förutsättning för livet på jorden, annars skulle planeten ha varit mycket kallare.

Sedan industrialismens början har människan ökat mängden växthusgaser i atmosfären, framför allt genom att använda fossila bränslen som kol och olja. Mer växthusgaser gör att mer värme stannar kvar vid jordytan. Vi stoppar mer och mer vadd i täcket som finns runt jorden och det gör att planeten blir allt varmare.

Vadå klimatkris? Det regnar ju alltid på midsommar.

Även om jorden blir allt varmare fortsätter vädret att växla. Det kan bli kallt på vintern och regna på midsommar även i framtiden.

– Klimatet är det långsiktiga, genomsnittliga vädermönstret, säger Fredrik Wikström. Med klimatförändringarna förskjuter vi extremerna, vi får mer av de här jätteheta somrarna och färre av de riktigt kalla dagarna.

Man ska alltså inte blanda ihop väder och klimat. Samtidigt kan klimatförändringarna göra att samma väder hänger kvar längre.

– Att det blir längre perioder av extrema högtryck eller lågtryck, det finns i IPCC:s modeller, säger Helén Williams.

Hur kan så lite göra så stor skillnad?

Mängden koldioxid i atmosfären har stigit från 270 miljondelar i mitten av 1800-talet till runt 410 i dag. Det låter kanske inte så mycket, men det är en ökning med drygt 50 procent.

– Den här balansen, som finns och har funnits runt jordklotet, det är den vi rubbar. Koldioxiden finns dessutom kvar väldigt länge i atmosfären, säger Helén Williams.

Metan är en starkare växthusgas än koldioxid. Enligt Naturvårdsverket har koncentrationen av metan mer än fördubblats på hundra år, från mellan 400 och 700 miljarddelar till över 1 700 miljarddelar. Utsläppen kommer mest från risodling, naturgas, boskap, förbränning av skräp och kolgruvor.

De ökande halterna av växthusgaser har hittills höjt medeltemperaturen på jorden med ungefär 1,1 grader sedan slutet av 1800-talet.

Vem ska jag tro på?

Det finns mycket kunskap om klimatförändringarna, men också missuppfattningar och ren desinformation.

Den bäst granskade kunskapen om klimatförändringarna och människans påverkan finns i rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC.

– Det är svårt att hitta någon forskning som är lika granskad och genomlyst. Först är de enskilda studierna i sig granskade av andra forskare. Sedan granskas de studierna igen och så granskas granskningen av studierna, säger Mikael Granberg.

Kraven på att vara överens är höga och det gör att bedömningarna är försiktiga.

– Hittills har rapporterna från IPCC underskattat hastigheten i klimatförändringen, säger Fredrik Wikström.

Varför ska jag bry mig om klimatet?

Ett förändrat klimat kommer att ge fler och svårare extremväder, som det vi hade sommaren 2018.

– Kommer sådana förhållanden ofta, då blir det en extrem belastning på samhället, säger Helén Williams.

Jordbruket – och i förlängningen tillgången på mat – påverkas när vädret blir allt svårare att förutse.

– Mat behöver vi ju.

Delar av världen – delar av Mellanöstern och Nordafrika – kan bli så varma att människor inte kan bo där.

"Det finns egentligen ingen del av samhället som är förskonad."

Effekterna av utsläppen finns kvar i århundraden eller årtusenden och kan till exempel göra att havsnivån stiger. Om Grönlands is smälter oåterkalleligt eller den marina havsisen i Antarktis blir instabil kan det få havet att stiga flera meter på lång sikt. Då kommer önationer och kuststäder att dränkas – och miljoner människor måste lämna sina hem.

Följderna kan spilla över till fler delar av samhället. Om inte tillräckliga beslut fattas kan det få människor att tappa tron på politiken.

– Det finns egentligen ingen del av samhället som är förskonad, säger Mikael Granberg.

Varför gör vi inget om det är så farligt?

Saker görs, men det är långt ifrån tillräckligt. Om världens länder gör det de lovat i dag går vi mot en uppvärmning på ungefär tre grader.

Precis som naturen är ett kretslopp är samhället det i viss mån också. Politiker och näringsliv agerar utifrån vad väljare eller konsumenter tycker och gör. Samtidigt kan politiker och näringsliv själva välja att försöka driva opinion och ta ställning. Enskilda människor kan också agera och få stort genomslag – se på Greta Thunberg.

De fossila bränslena har gjort att miljarder människor har lyfts ur fattigdom. Att greppa att de nu hotar vår framtid är inte så lätt.

Att hindra klimatförändringarna kräver en ändrad livsstil – och alla förändringar är inte lätta eller lönsamma att sälja in hos väljare och kunder.

Hur samhället är uppbyggt och organiserat gör att förändringar tar tid, liksom politiska idéer som kan vara väldigt starka. Då kan det vara tacksamt att säga att tekniska framsteg kommer att lösa klimatfrågan, fast det inte är sant.

– Att ha kvar det som vi har det nu är inget alternativ, säger Fredrik Wikström. Det kommer att förändras och det är vi som har makten att vara med att påverka hur det kommer att ändras.

Men tekniken kommer väl att lösa det här?

Att bygga ut till exempel batterifabriker eller solenergi tar tid. Och att utvinna råvaror, som olika metaller, är inte problemfritt. Det finns inte heller hur mycket skog som helst att använda eftersom landytan är begränsad.

– Vi kan med modeller titta på hur mycket det finns att tillgå och sedan kan man ställa det mot hur behoven ser ut, säger Helén Williams. Det är mycket vi ska göra av biomaterial i stället för det fossila. Utifrån de behov som finns i dag så kan man beräkna att det här inte kommer att räcka till allt, utan vi måste prioritera.

Biomaterial kan vara exempelvis skog, medan kol och olja är fossila bränslen.

– Om man tittar på flyget kanske vi skulle kunna köra inrikesflyget på biobränsle med svensk råvara, men utrikesflyget är helt rökt, säger Fredrik Wikström.

Elbilar är ett annat exempel.

– Skulle alla bilar bli elbilar så skulle gruvindustrin behöva hundrafaldigas, säger Fredrik Wikström.

Alltså räcker inte enbart teknik för att lösa klimatkrisen.

Hur mycket släpper vi i Värmland ut?

Transporter står för den största delen av utsläppen i Värmland, knappt 45 procent.

Olika växthusgaser är olika starka och att räkna i koldioxidekvivalenter tar hänsyn till det (se faktaruta).

4 323 163 000 ton koldioxidekvivalenter släppte hela EU ut år 2017.

Enligt en sammanställning i Dagens Nyheter ligger de totala utsläppen av koldioxid i världen på ungefär 42 miljarder ton.

Spelar det verkligen någon roll vad jag gör?

Fredrik Wikström säger så här:

– Man kan säga motsatsen: om ingen gör någonting, då spelar det väldigt mycket roll. Utifrån det välstånd vi har, om inte Norden och Skandinavien går före och visar att vi kan skapa ett samhälle där vi bryr oss om människor och går mot mycket lägre utsläpp, var i världen kommer det att ske?

En tillräckligt bra klimatpolitik kräver stöd från väljarna, alltså från dig och mig. Då kan politiken också göra det lättare för oss att förändra vårt sätt att leva.

– Där har de politiska besluten en jätteviktig roll, säger Mikael Granberg. Men då måste det finnas ett stöd för de besluten och sedan måste människor i sin tur vilja förändra.

Vad ska jag göra då?

För att jorden inte ska bli mer än 1,5 grad varmare behöver utsläppen halveras till 2030.

60 procent av våra utsläpp kommer från mat och resor, enligt Helén Williams. Hon tycker att varje person ska sikta på att halvera sina utsläpp till 2030.

– Både mat och resor är beslut som vi tar på daglig basis nästan. Att äta mer vegetariskt och sluta slänga mat spelar stor roll och varje gång du tar cykeln så minskar du dina utsläpp.

– Varje kilo koldioxid räknas, säger Fredrik Wikström.

Den som har fem kilometer till jobbet och väljer att cykla två dagar i veckan i stället för att köra sin fossildrivna bil sparar in runt fem kilo koldioxid i veckan. Människor i tätorter och städer behöver minska bilåkandet mest – på landet behövs bilen.

"Varje kilo koldioxid räknas."

En halvering handlar om att leva som på 90-talet, då åt vi hälften så mycket kött och flög hälften så mycket som i dag.

För den som vill väga in klimatfrågan vid valurnan görs utvärderingar av partiernas miljöpolitik inför varje val.

– Att titta framåt är alltid svårare än att titta bakåt, då kan du faktiskt se, vad hände, vad har gjorts? säger Mikael Granberg.

Kan livet bli bättre om jag koldioxidbantar?

Men blir det inte rätt jobbigt med ett koldioxidsnålare liv? Nej, inte nödvändigtvis. Om du cyklar eller går i stället för att ta bil när du kan får du bättre kondis och sparar pengar – förutom att dina utsläpp minskar. Att äta mindre kött är också bättre för hälsan.

Mindre utsläpp ger också renare luft och därmed friskare människor som lever längre. I dag dör ungefär 7 600 svenskar i förtid på grund av luftföroreningar.

– Många åtgärder skulle betyda att vi får ett bättre samhälle, säger Mikael Granberg.

– Det går hand i hand. Vi kan både spara pengar och få ökad hälsa genom att vi lever på ett annat sätt, säger Helén Williams.

Är solenergi lösningen?

På två timmar ger solen oss lika mycket energi som vi människor använder på ett år, enligt Fortum. Enligt företaget skulle det räcka med solceller på 0,2 procent av Saharas yta för att täcka Europas elbehov.

För några år sedan rapporterade Svenska Dagbladet att den amerikanska myndigheten US Energy Information Administration tagit fram statistik som visar att solpaneler på fyra procent av världens öknar skulle täcka behovet av energi i hela världen.

Alltså badar vi i energi – om vi kan hitta hållbara sätt att ta vara på den. Resurser som bomull, skog och jordbruksmark är däremot begränsade.