Extremister och rättshaverister

Ledare
PUBLICERAD:
Ann-Sofie Hermansson (S) fick avgå som gruppledare i Göteborg.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Det enskilda åtalet mot Ann-Sofie Hermansson (S) handlar inte om juridik utan om politik. Det är ett i raden av försök att ytterligare polarisera samhället och skilja majoriteten från olika minoriteter. Det är viktigt att de inte lyckas.

Hermansson, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, har kallat två företrädare för Muslimska mänskliga rättighetskommittén, MMRK, för extremister. Till saken hör att uttalandet i sak är korrekt. Personerna har tydligt gett uttryck för åsikter som faller väldigt långt utanför den svenska huvudfåran. Det gäller bland annat relativisering av terroristers verksamhet och Islamiska statens oomtvistade grymhet. Det vore inte extrema uppfattningar i låt säga Islamiska staten, men i Sverige är det definitivt det. Den juridiska frågan kokar ned till om man får kalla en spade en spade.

MMRK är en de organisationer som verkar tydligt för att öka polariseringen och segregationen i Sverige. Företrädare för organisationen har under lång tid försökt att öka gapet mellan vita och icke-vita. Ur deras perspektiv kan åtalet mot Hermansson bli en vinst oavsett utgång.

Antingen vinner de och kan därmed lyckas skrämma andra politiker och debattörer till tystnad. Fram till för något år sedan var de islamistiska organisationerna ännu omhuldade av kultur- och politiksfärerna. Men vinden har vänt. Processer pågår i hela landet för att se till att dessa extrema och samhällsomstörtande organisationer inte skall få några skattemedel. De har yttrandefrihet som alla andra, det är också allt samhället bör ge dem.

Eller så förlorar de och kan visa de redan frälsta att Sverige minsann är en rasistisk stat som tillåter den här typen av attacker mot fromma muslimer. Att de är något helt annat är en annan femma. Dessvärre finns det alltid människor som är beredda att lyssna på och ta till sig dessa amsagor.

Det är nu osannolikt att Hermansson döms för förtal. Oavsett utgång är det dock av yttersta vikt att det offentliga Sverige fortsätter att motarbeta den här sortens organisationer och aktivister, de som inte skyr några medel för att exploatera sin påhittade offerroll. De som inte drar sig för att politisera rättsväsendet och åtala en politiker för något som är en bråkdel av vad de själva har diktat ihop om andra människor.

Sverige slits isär mer och mer för var dag som går. I många utsatta områden är det organisationer som MMRK som har etablerat bilden av Sverige. Det gör att många växer upp i tron att Sverige faktiskt är ett rasistiskt land, att oavsett vad de gör så kommer de aldrig att lyckas eftersom de har en annan hudfärg eller för att de heter Abdul. Det är nonsens och det är oerhört skadligt.

Därför räcker det inte att se till att MMRK och dess gelikar inte får några skattepengar. Människor över hela landet måste få höra att de har den framtid de skapar åt sig själva, att ansträngning lönar sig. Att det finns rasism, men att den inte är normen. Extremisterna förtjänar inte att vinna, vare sig i rätten eller på gatan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.

REKOMMENDERAT FÖR DIG