• idag
    22 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Vem tar Vänsterpartiet?

Ledare
PUBLICERAD:
Nooshi Dadgostar vill bli ledare.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Nu när Ulla Andersson dragit sig ur, så torde manegen vara krattad för Nooshi Dadgostar att ta över som ny ledare för Vänsterpartiet. Inga andra tillräckligt tunga utmanare har visat sig. Frågan är dock om hon förmår att locka över fler nya väljare.

Det enda som faktiskt sagt att hon kandiderar till partiledarskapet är 34-åriga Mehrnoosh "Nooshi" Dadgostar. Andra har antingen tackat nej, i synnerhet om de är män, eftersom det allmänt anses att det är dags för en kvinna på posten, eller avvaktar. Men de starkaste namnen var just Ulla Andersson, som är partiets ekonomisk-politiska talesperson, och Nooshi Dadgostar, som är vice ordförande i partiet.

Andersson hade varit det trygga valet. Hon har synts till i media emellanåt i egenskap av den som presenterat sitt partis ekonomiska politik, allra senast vid de uppgörelser man slutit med oppositionspartierna om en extrabudget med pengar till välfärden. Då hade vänsterväljare och andra som kanske överväger att rösta på dem känt sig trygga.

Om det nu blir Dadgostar som tar över så är det mer av ett vågspel. Hon är inte känd för den stora allmänheten, men desto mer internt i Vänsterpartiet. Men vad står hon för? På ytan verkar det inte som om det skulle vara någon större skillnad på henne, Andersson eller den avgående Jonas Sjöstedt. Men visst finns det skillnader och de sträcker sig bortom hur de är på ett mer personligt plan, utstrålning och temperament.

Dadgostar får sägas vara mer hårdför vänster, men också mycket begåvad. Enligt uppgift så var hon oerhört effektiv när hon gjorde sig ett namn lokalt i Botkyrka mot planerade utförsäljningar av allmännyttan. Hon är heller inte överdrivet förtjust i Socialdemokraterna. Till Aftonbladet säger hon att S gått långt till höger och att hon vill att V utgör en helt annan politisk kraft de kommande åren. Alltså att profilera Vänsterpartiet som just vänster om S för att locka väljare därifrån.

Det är nog en klok strategi som Vänsterpartiet försummat ända sedan de slopade K:et i partinamnet. Medan många andra länder fick bredare vänstersocialistiska partier så hade V svårt att i praktiken släppa det där K:et. Partiledaren så sent som före Jonas Sjöstedt kunde också kalla sig för kommunist.

Däremot är det inte säkert att Dadgostar är den bäst lämpade för detta, då hon framstår som mer hårdfört vänster än Sjöstedt. Ett exempel är när hon som statlig utredare av bostadspolitiken (SOU 2018:67) mer eller mindre föreslog att privat mark skall kunna exproprieras och inlösas. Hon har också tillhört de som länge förnekat och relativiserat förekomsten av hedersförtryck, och var drivande för att utesluta Amineh Kakabaveh ur partiet.

Samtidigt säger Dadgostar att hon vill bredda partiet och växa bland LO-arbetare och ute i bruksorterna. Men det är ju ofta sådana personer som gått över till SD. Vad skulle de ha att hämta i ett Vänsterparti som girar än mer åt vänster, och dessutom inte förmår släppa på den skadliga identitetspolitiken? Det är en ekvation som inte går ihop. Och då väljarnas efterfrågan på vänsterpolitik är begränsad så kan nog V mest hoppas på att åderlåta S från vänster. Men det ger ju totalt sett inte fler vänstermandat.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.