Lars Nylén har varit materialare för Kristinehamns HT i tio år. Söndagen den 26 januari var ännu en dag på jobbet när den plikttrogne profilen plötsligt föll ihop utanför Björkhallen. Ett rådigt ingripande från ett par hockeyföräldrar som skyndade till räddade livet på KHT:s materialare.
– Jag är oerhört tacksam. Jag var död, kan man säga lite krasst, säger Lars Nylén själv om den dramatiska händelsen.
Björkhallen är Lars Nyléns andra hem. Den välkände profilen tvättar matchställ, slipar skridskor och är nästan lika känd för att han brukar stå i kortbyxor i båset. Lars Nylén porträtterades i NKP:s Arenabilaga inför den här säsongen och berättade då att han inte missat en hemmamatch på flera år.
Lars Nylén är ständigt tillgänglig, och har från och med förra säsongen också börjat hjälpa motståndarlagens spelare när de behöver hjälp med att slipa, fixa och laga.
– Det blir många timmar i hallen.
Söndagen den 26 januari var ännu en dag på jobbet för Lars. Klockan var halv tolv på förmiddagen, och han hade varit i ishallen för att hjälpa till med några saker inför en stundande juniormatch. Men det var något som inte stämde.
– Jag började må jättedåligt, och sa att det här går inte, jag får åka hem. Jag började gå mot bilen och vet att jag hejade på några personer som jag mötte på vägen dit. Sen minns jag inget mer, säger Lars.
På väg till bilen kollapsade han och föll ihop på marken. Ishockeyföräldern Erica Davidsson befann sig lyckligtvis i närheten.
– Jag såg att det låg någon på marken utanför ishallen men trodde först att det bara var någon som hade ramlat. Men jag tyckte att det såg konstigt ut, och tittade en gång till. Då såg jag att han låg kvar, och då sprang jag ut, säger hon.
Lars hade ramlat framstupa och slagit i huvudet och blödde ymnigt.
– Jag fick hjälp av några andra att vända på honom. Jag förstod att det var allvarligt. Han andades inte och var alldeles blå. Det tog ganska hårt på mig. De där bilderna kom tillbaka i huvudet under några dagar, säger Erica.
Hon inledde hjärt- och lungräddning. Sambon Fredrik kom springande med en hjärtstartare och assisterade när Erica inte orkade längre. Precis när Lars vaknade till dök ambulansen upp på parkeringen.
– De sa till mig att jag hade fått en hjärtinfarkt, men jag hade lite svårt att ta det till mig. Det är inget som händer mig. Sånt händer andra, säger Lars Nylén.
Han hade inte fått några varningssignaler:
– Jag hade varit lite risig, men hade inte en tanke på att det kunde vara något sånt.
Lars fick åka till Centralsjukhuset i Karlstad i ilfart. Efter en akut ballongsprängning började han genast må bättre, och efter bara en och en halv timme låg han och vilade ut på en vanlig hjärtavdelning på CSK.
– Jag har tänkt flera gånger på vilken jädra tur jag hade. Tänk om det här hade varit på kvällen och jag hade varit själv i ishallen och grejat med något, eller om jag hade hunnit sätta mig i bilen. Nu var det på dagen och jag råkade träffa de här personerna som kunde HLR.
Erica Davidsson skulle vara funktionär i samband med sonens juniormatch i Björkhallen och blev därför sittande i sekretariatet sedan ambulansen lämnat platsen. En av Lars bekanta fick ganska snabbt kontakt med honom via sms och man kunde därefter ropa ut det lugnande beskedet, att Lars mådde bra efter omständigheterna, till alla i hallen.
– Jag är otroligt tacksam för att han överlevde och för att jag vågade agera. Man vet ju aldrig hur man agerar i en sån här situation, säger Erica.
Under onsdagen fick Lars komma hem igen. Det första han gjorde var att åka upp till Björkhallen igen.
– Ja, jag hade lite kläder som jag behövde tvätta. Men bara att få vara där uppe och titta på en träning eller umgås och bara snacka lite... Det hjälper att få vara där. Jag har nytta av det, säger Lars som är lite öm här och var men mår bra för övrigt.
Lars Nylén hoppas på att snart kunna vara tillbaka på banan igen.
– Bara jag känner att jag orkar. Jag har inga särskilda restriktioner, men ska ta det lugnt och försöka att inte vara med överallt. För övrigt känns det helt okej. Det är ju inte särskilt sannolikt att det händer igen, säger mannen med det stora KHT-hjärtat.