Trebarnsmamma: "Låt oss få ha våra parkeringar i fred"

Insändare
PUBLICERAD:
Insändarskribenten har åsikter om vem som har rätt till olika typer av parkeringar. Bilden är tagen i annat sammanhang.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Jag har småbarn och blev glad när det fanns två tomma platser på familjeparkeringen utanför Willy's, tisdag förmiddag. Innan jag gått ur bilen kom en annan bil och tog den sista platsen. Ur klev en ensam äldre kvinna. Ingen barnfamilj i bilen, alltså.

Senare när vi höll på att packa in varorna i bilen kom även kvinnan tillbaka, med flera kassar. Mannen som stod utanför butikerna och sålde tidningen Faktum, hjälpte henne till bilen. Jag trodde först hon arbetade för Faktum, och hann tänka att hon var osjälvisk som ställer upp, och det var väl så att hon missat skylten om familjeparkering precis framför sin bil, lite charmigt tankspridd och stressad...

Men icke. Mannen lämnade bilen och hon tackade för hjälpen. Eftersom vi stod brevid varandra gjorde jag henne uppmärksam på att hon råkat ta familjeparkering. Jag trodde hon skulle säga "Men, oj!" eller nåt. Men hon slog ifrån sig med händerna och fnös med en axelryckning. Hon hade "storhandlat, ju". Och då var det tydligen helt okej.

Jag berättade att platserna är för oss med barn, och barnvagnar, och så. Hon svarade att hon har ju så mycket, hon också, när hon storhandlar.

Jag satte in mitt barn i babyskyddet på passagerarstolen fram, och påpekade att det är ju pga sånt här som det är bra med familjeparkering, man står med dörren helöppen och baxar in bebis, liksom... "Jo, så där har ju jag också, med alla varor".

Jo. E l l e r så är det så att du helt enkelt tänkte på bara dig själv och ingen annan när du faktiskt kan ta en helt vanlig parkering, och låta oss - som har barn, små eller större, med oss i bilen - få ha våra parkeringar i fred!

Kunde jag ha sagt, men det gjorde jag inte, för hon log och var trevlig. Men hon förstod verkligen inte, och kommer nog aldrig förstå varför hon inte ska parkera där, heller.

Att ha ett litet barn att bära eller hålla i handen i regnet, eller ett skrikande spädbarn som vill ha mat nu, eller att fortfarande känna av foglossning och ha ont, ont, ont, eller att vara rädd att få mjölkstockning i minusgrader - plus få med sig en matkasse eller två över en full parkering - är inte skoj. Därav familjeparkering nära entrén; voilá.

Det finns även handikapparkeringar, närmast byggnaden. De som av olika anledningar har svårt att gå längre sträckor, bära tunga kassar eller liknande, kan ansöka om ett handikappkort. Om och när det beviljas har man rättighet att nyttja handikapprutorna.

Har man inte just det behovet, och inte heller barn i bilen, så ber jag ödmjukast om att man parkerar sin bil på en helt vanlig parkering. Det gäller oavsett om man ska "storhandla" eller inte. Tack.

Trebarnsmamma

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.