• idag
    7 juli
    11°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    8 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    9 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    10 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Övervakande vägskatt

Ledare
PUBLICERAD:
Övervaka oss inte.
Foto: Emil Langvad/TT
I takt med att fler bilar i framtiden kommer att köras på annat än fossila bränslen, ju mindre kommer statens skatteintäkter att bli. Detta tycker statsmakterna förstås är ett problem, och därför lanseras idén om en avståndsbaserad vägskatt.

Hela problemkomplexet är en övertydlig illustration över miljöbeskattningen. Det som anses skadligt för miljön eller klimatet skall beskattas på så sätt att den miljöskadliga verksamheten minskas. Men om så sker minskar ju också statens skatteinkomster. Inte sällan är olika miljöskatter snarare en kalkylerad kassako än ett verksamt sätt att driva på förändringar. Detta har man nu upptäckt när det gäller beskattningen av fordonstrafik. Ju fler som kör fossilfritt, och de bedöms öka ordentligt framöver, desto mindre kan man ta in i skatt.

För att lösa det problemet (om det nu är ett problem) så föreslår sju forskare från Chalmers och Svenska miljöinstitutet i en debattartikel i Dagens Nyheter (28/1 2020) att det istället införs en avståndsbaserad vägskatt, i alla fall för den nya typen av fordon – elbilar, laddhybrider och liknande. Det låter ju lite motsägelsefullt om man samtidigt vill uppmuntra människor till att sluta köpa bensindrivna bilar, men förslaget har flera sådana.

Forskarna vill passa på att differentiera denna nya vägskatt, så att de som kör i större städer betalar mer i skatt än de som kör i mindre städer och på större vägar, och att man på landsbygden inte skulle ta ut någon ny vägskatt alls. I förstone låter det ju positivt, särskilt som man uppmärksammar skillnaderna mellan stad och land, och där folk på landsbygden är betydligt mer beroende av bil än stadsbor. Något som annars brukar glömmas bort av våra beslutsfattare.

Men djävulen sitter som bekant i detaljerna. En fråga är varför det skulle vara något större miljöproblem med stadstrafik om den är fri från avgaser och dessutom tyst. Något som miljödebattören Per Kågeson påpekar i en replik. Och om kostnaderna för trafiken minskar med en ny fordonsflotta så finns det väl inget självändamål att upprätthålla samma skattenivå, om man nu motiverar denna med att täcka trafikens kostnader.

Huvudinvändningen, som forskarna alldeles för lättvindigt viftar bort, rör dock den personliga integriteten. För det enda sättet att kunna avgöra var en bil kör någonstans är att övervaka den med GPS-sändare. Då är fordonet ständigt uppkopplat till något statligt vägskatteregister för att slå till så fort någon kör över en tätortsgräns. Vill vi verkligen att staten skall ha den kontrollen över oss?

Det är illa nog med hur våra rörelser kan spåras genom våra mobiltelefoner, men där har vi i alla fall möjligheten att själva stänga av GPS:en om vi vill. Och staten har inte automatiskt rätt att kunna ta del av den informationen. För det krävs det en viss grad av brottsmisstanke. Forskarna tycker dock att det är ett mindre problem, men att datahanteringen måste regleras. Det låter ju inte särskilt betryggande, och det kan inte ens motiveras med miljö- eller klimatmål. Det handlar bara om att maximera skatteintäkterna.

Här måste det bli tummen ned från alla som värnar den personliga integriteten.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.