Är det okej att ambassadörerna gråter så länge de inte kräver tröst av offren, förväntas tjänstemännen vara lagom medkännande men professionella eller är förebilden stenstoder utan egna känslor, undrar Byrån.
Sveriges förra ambassadör i Peking står åtalad för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. Enligt uppgifter Expressen fått från förundersökningen ska hon i kontakterna med den fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui ha varit mycket gråtmild och krävt tröst av den anhöriga, snarare än tvärtom. Uppenbarligen var detta att gå för långt, UD hade därför i största hemlighet beslutat omplacera ambassadören redan innan hon begick de handlingar som lett fram till åtalet.
Byrån är lite nyfiken på var gränserna går för UD-tjänstemännen under den nu rådande feministiska utrikespolitiken. Är det okej att ambassadörerna gråter så länge de inte kräver tröst av offren, förväntas tjänstemännen vara lagom medkännande men professionella eller är förebilden stenstoder utan egna känslor?
Ingen smekmånad i kammaren
En riksdagsledamot begärde nyligen ledighet på grund av äktenskap för att kunna lära känna sin partner. Begäran om ledighet för smekmånad, som framfördes i kammaren, avslogs. Byrån konstaterar att politiken känner gränser.
Portfölj eller fikakorg
Nyligen kablades det ut att landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) drar iväg till en livsmedelsmässa i Berlin, under svepskälet att locka turister till Sverige. Det är utmärkt att Nilsson håller en av företrädarnas arv levande.
Eskil ”vikingen” Erlandsson (C) kunde under sina år som landsbygdsminister, särskilt med satsningen på matlandet Sverige, äta sig igenom uppdraget. Byrån ser i kristallkulan att landsbygdsministerns tjänsteportfölj snart byts mot en obligatorisk fikakorg.
Svenska Nyhetsbyrån