För 75 år sedan befriades koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau och idag uppmärksammades det under förintelsens minnesdag. I Karlstad ska bland annat en ny skylt bidra till att hålla minnena vid liv.
När tågen med befriade judar från de tyska koncentrationslägren anlände till Sverige 1945 bodde Sigbritt Nyman, 91, i Malmö.
– Jag var 16-17 år när det vällde in sjuka och handikappade. Det var väldigt rörande. Många dog tyvärr. Men jag fick väldigt fina och goda vänner som upplevt kriget. De berättade fruktansvärda historier om hur det var, säger hon.
Nu bor Sigbritt Nyman på Hagaborg i Karlstad. Under måndagen tog hon en promenad till Herrhagen för att uppmärksamma förintelsens minnesdag.
Ankom med tåg
Under en regntung himmel avtäcktes en ny minnesskylt, precis intill järnvägsspåret längst ner på Vasagatan. Det var där som närmare 200 judinnor från tyska koncentrationsläger anlände med tåg och fördes vidare uppför backen till Herrhagsskolan som gjorts om till beredskapssjukhus. De första kom den 26 juli 1945 klockan 13.24.
– Här tog de sina första steg mot ett nytt och normalt liv. Och här samlades Karlstadsbor av nyfikenhet. Många blev frivilligarbetare och kontaktpersoner för människor som förlorat allt, säger invigningstalaren Christer Mattsson från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.
Han konstaterade flera gånger under sitt tal att människan i grund och botten är god. Att människans överlevnad bygger på att vi samarbetar. Och att det är större dna-variation mellan två granar som växer intill varandra än mellan vilka två människor i världen som helst. Sedan berättar han om när han undervisade unga nazister i Karlstad.
Förintelsegravarna
– De ville åka till Auschwitz-Birkenau, troligtvis för att hitta bevis för att det är påhittat. För att jag skulle överväga resan fick de i uppgift att fråga 100 Karlstadsbor om var förintelsegravarna finns.
När pojkarna kom tillbaka meddelade de att ingen visste var gravarna fanns. Christer Mattsson tog med dem till judiska kyrkogården och visade var 14 unga kvinnor låg begravda. De som inte överlevt tiden på beredskapssjukhuset.
– Om förintelsen inte ägt rum, är det här tomma gravar, frågade jag dem. Och en sa att han trodde det. En annan tyckte det verkade meningslöst med tomma gravar som ingen kände till, berättar Christer Mattsson.
Pojkarna ville veta mer om de begravda flickorna. Men informationen var svår att hitta. Lång och gedigen research resulterade senare i en bok.
– Ingen av pojkarna är aktiva nazister i dag, säger Mattsson.
Adressmiss
Sigbritt Nyman var inte ensam om att ta sig till invigningen. Detta trots en adressmiss i Karlstads kommuns program som angav Herrhagsskolan som plats. Ett 50-tal lyckades ändå hitta rätt. Bland annat Ulrika Thelander, 72.
– Det är så otroligt viktigt att inte glömma det som hänt, så det aldrig händer igen, säger hon.
Initiativtagaren till skylten, Christian Norlin (S), blev glatt överraskad av uppslutningen och att skylten blev så pass stor som den blev.
– Förhoppningsvis kanske någon som inte vet vad som hände blir nyfiken när den går förbi, så vi kan sprida kunskapen om de ohyggliga övergrepp som nazismen stod för, säger Norlin.
Efteråt åkte han och flera andra till judiska kyrkogården där det tändes ljus för de som överlevde förintelsen men inte tiden efter. I Karlstad fortsatte sedan minnesprogrammet på Värmlands museum, Stora torget och i Domkyrkan med dans, Klezmermusik, tal och ljusmanifestation med brevuppläsning.