• söndag
    20 sep
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    20 sep
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    21 sep
    18°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    22 sep
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    23 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Makten hos samebyn

Ledare
PUBLICERAD:
Matti Blind Berg, Girjas samebys ordförande,och Peter Danowsky, Girjas advokat, under pressträffen i Högsta domstolen i Stockholm.
Foto: Anders Wiklund/TT
Det blir Girjas sameby och inte staten som får rätt att upplåta småviltsjakt och fiske i byns område i Norrbottens län, där staten äger marken. Tvisten avgjordes till slut i Högsta domstolen, vilket ger anledning till firande för samebyns medlemmar. Men att en samebys rättigheter upphöjs över andras gynnar inte nödvändigtvis den samiska befolkningen som helhet.

Nu kommer vi antagligen se andra samebyar begära samma exklusiva rättigheter som Girjas. Avgörandet i Girjasdomen lär dessutom göra det enklare för dem att få rätt, grundat i urminnes hävd. Men även om alla 51 samebyar i Sverige skulle få upplåtelserätt för jakt och fiske skulle det gälla blott en tiondel av de ungefär 20 000 samer som finns, eftersom de allra flesta inte är medlem i någon sameby.

Den så kallade urminnes hävd som förankras hos de samer som sedan flera hundra år verkat på platsen har nu alltså tillfallit samebyn som i dag finns på samma plats. Men ättlingar till dessa samer som i dag inte är med i Girjas sameby får alltså inte ta del av rättigheterna. Skulle de vilja det ligger makten hos Girjas att anta dem som medlemmar.

Även om det redan i dag är förbehållet samebymedlemmar att utöva renskötsel drar rättigheterna nu iväg ytterligare. Girjasmedlemmar får inte bara exklusiv rätt att utöva jakt och fiske på sitt område, utan ges också makten att upplåta den rätten till utomstående. Det innebär alltså att de som tidigare kunnat köpa jakt och fiskekort hos länsstyrelsen nu får vända sig till Girjas sameby, med risk för att bli nekade.

Allt eftersom dessa exklusiva rättigheter bres på finns ytterligare anledning att ifrågasätta systemet med samebyar, och deras rätt att bestämma vilka som inkluderas och exkluderas. Den makten har missbrukats av vissa, till exempel genom att kvinnor har stängts ute.

För att minska exklusiviteten för just samebyarna vore det till exempel lämpligt om alla samer fick ta del av vissa exklusiva rättigheter, exempelvis jakt och fiske. Ett annat alternativ som vissa förespråkar är att tvinga alla samebyar att öppna upp sig även för icke-renskötande samer, så att dessa kan få jakt- och fiskerätt. Båda dessa möjligheter skulle dock inskränka den historiska förankring som samebyarna har. Men kanske kan det inte hjälpas.

Om de hemskheter som staten tidigare utsatt samer för skall kunna ersättas på rätt sätt behöver exklusiva rättigheter balanseras med samma skyldigheter och bördor som gäller alla andra. Vi måste också inse att samebyarna utgör ett rättsosäkert system som får makt över allt tyngre rättigheter. Rättsstaten bör därför vara försiktig med att ge ytterligare rättigheter till organisationer med godtyckligt medlemskap, samtidigt som andra kan stängas ute.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.