I en glasmonter på Värmlands Museum ligger en hårt sliten och trasig resväska. I en annan monter intill finns en metallbägare, liten, ihoptryckt och skadad av hetta. Det finns ett samband mellan föremålen. Båda har tillhört judar som mördades i Auschwitz-Birkenau. Och de två föremålen ingår i en utställning om Förintelsen och dess sista vittnen. Utställning öppnar den 25 januari (lördag) och visas i fyra månader.
Utställningen Speaking Memories är, säger museets utställningschef Karin Åberg Waern, ganska "avskalad". Vilket i detta fall betyder: Bara några få föremål, desto fler porträttbilder av i Sverige bosatta överlevande från Förintelsen, och texttavlor på väggarna. Texterna berättar om den antisemitism som var central i Hitlertyskland, hur detta hat växte fram och drevs fram av ledningen, och hur allt ledde till Förintelsen.
Utställningen är en samproduktion av Historiska museet i Stockholm, Judisk Kultur i Sverige, och Shoah Foundation i USA, den senare en institution som samlat och samlar historiskt material om Förintelsen; shoah är det hebreiska ordet för just förintelse.
Till utställningen hör en del föremål som lånats ut av Auschwitz-Birkenau-museet. Resväskan är ett sådant föremål, den randiga dräkten en lägerfånge burit är ett annat.
Den lilla metallbägaren i en av montrarna på Värmlands Museum återfanns i närheten av ett av det stora lägerkomplexets krematorier. En av de ugnar där mördade lägerfångar brändes.
Speaking Memories visades på Historiska museet i Stockholm förra året. Projektledaren Susanne Zidén berättar om det stora intresset som publiken visade. Och hur viktigt det varit att kunna knyta Förintelsen även till svensk historia.
Vilket utställningen gör: De vittnen som presenteras med bild och text är/var alla bosatta i Sverige, överlevande från den närmast ofattbara grymheten i de nazistiska lägren. Enbart i Auschwitz-Birkenau mördades en dryg miljon, mest judar men även romer, handikappade, homosexuella, politiska fångar.
Lizzie Scheja är initiativtagare till och chef för organisationen Judisk Kultur i Sverige.
– Jag tänker på Förintelsen varje dag, säger hon, och jag undrar alltid hur det kunde ske. Hur kunde det uppstå ett system med syftet att utplåna ett folk som inte ville vara någonting annat än en del av Europa?
Ja, visst ökar antisemitismen, det är en utveckling i många länder, säger Lizzie Scheja, men vad detta beror på är svårt att avgöra. Men hatet mot judar växer, i USA, i Frankrike.
Antisemitismen är på frammarsch också i Sverige, ett skrämmande faktum som drabbat de i Sverige bosatta judiska sista vittnena till Förintelsen. De överlevande. Där några var med om den befrielse det innebar, när sovjetiska styrkor nådde Auschwitz-Birkenau i Polen den 27 januari 1945.
Eva Schloss, bosatt i USA, var med om befrielsen. Hon medverkar i utställningen på Värmlands Museum genom en förinspelad intervju. Museibesökarna kan ställa frågor till henne (och Pinchas Gutten) och få svar. Svar finns på de flesta frågor som en besökare kan ställa. Och svaren ges av Eva och Pinchas som finns med som ett slags hologram.
Värmlands Museums Gustav Nordansjö testade det originella bild-frågor-svar-systemet under torsdagens pressvisning. Hans frågor fick svar.
Men den mest påträngande frågan är nog svår att besvara: Hur var det möjligt att piska fram ett hat så stort att det ledde till det massmord vi kallar Förintelsen,. Holocaust och Shoah?