• idag
    3 juli
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 juli
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 juli
    19°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 juli
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Spelrecension: Monster Hunter World: Iceborne

Spel
PUBLICERAD:

Monster Hunter World: Iceborne

Windows/PS4/Xbox One
Capcom
Åldersmärkning: 16

För den som aldrig tröttnar på att förvandla majestätiska djur till tveksamt mode, så har nu Monster Hunter World: Iceborne till sist släppts på alla plattformar. PC-versionen fick dröja lite, och eftersom det är formatet jag spelar på så fick jag snällt vänta.

Monster Hunter är en märklig spelserie. Den tänjer så mycket den bara kan på spelarnas tålamod, samtidigt som det är halvt omöjligt att sluta spela när man väl fastnat. Så även med expansionen Iceborne, som gör massor med oförlåtliga dumheter men ändå är ganska så oumbärlig för den som gillade grundspelet.

För varje monster som är roligt och utmanande att slåss mot så finns det en dussinvariant som mest bara tar evigheter att nöta ner. Varenda fiende har nämligen sjuka mängder hälsa i Iceborne. Med tiden får du så pass vassa vapen att du kan sänka de mindre bestarna relativt fort – men expansionen börjar otroligt segt. Det stora hotet är inte att du ska bli dödad i striderna, utan att tidsgränsen ska ta slut. Det är inte särskilt kul att hacka på en flygande dinosauriekyckling i nästan en timme, för att sedan bara meddelas av spelet att jag är för långsam.

Naturligtvis finns också ett och annat monster som lutar sig för mycket på bullshit-taktiker med vaga träffytor och konstanta stunlocks där de förlamar dig och bankar ihjäl dig på en svinblink. Men det där hör till. Jag kan tåla det, så länge spelet inte slösar med min tid i onödan. Och när spelet väl fått styrfart så flyter det på rätt bra, ändå. Det är synd att expansionen är så framtung, bara. Första hälften är absolut den sämsta.

Apropå att flyta så gör inte spelet det rent tekniskt. Tack vare totalt onödiga anti-fusk-program så får processorn jobba så hårt att den mer eller mindre riskerar att smälta. För många spelare är Iceborne-expansionen svår att få att flyta okej, även efter några patchar. Det är så klart helt oacceptabelt, och Capcom är inte de enda som syndar mot pc-spelare på det här sättet.

Trots alla mina invändningar är Iceborne en väldigt generös, matig och gedigen expansion till ett redan fantastiskt spel. Se bara till att ha en kraftfull processor, eller spela på konsol istället.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.