MUCF föreslår också att rösträttsåldern sänks till 16 år på försök vid val till kommunfullmäktige i utvalda kommuner 2022 och 2026, skriver Lena Nyberg.
De flesta unga upplever att beslutsfattare varken lyssnar eller bryr sig om deras synpunkter. Unga känner sig inte sedda eller tagna på allvar. Många unga vet inte hur den lokala demokratin fungerar, hur de ska göra för att påverka eller hur de kontaktar beslutsfattare.
Det visar rapporten ”Det vore ju kul om de frågade nån gång – Ungas möjlighet till inflytande på lokal nivå Fokus 19” från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Rapporten bygger på resultat från tre enkätundersökningar och 24 intervjuer med fokusgrupper med både unga och tjänstepersoner i sex kommuner. En av enkätundersökningarna gjordes i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor och vill vara med och påverka. Intresset för politik ökar och unga är mer positiva till politiker än vad äldre åldersgrupper är. Unga vill ha mer transparenta beslutsprocesser, de vill veta vad som händer med förslag till politiker och tjänstemän. De vill också delta i planering och diskussion om saker som rör deras vardag.
Vi ser att många kommuner gör ett imponerande arbete för att skapa delaktighet och inflytande för unga. Sju av tio kommuner och regioner (228 stycken) arbetar med ungas inflytande, till exempel med ungdomsråd. Rapporten visar också att unga som deltar i dessa upplever större närhet och tilltro till såväl beslutsfattare som den demokratiska processen.
Men det är stora skillnader mellan kommuner, både sett till ambitionsnivå och till hur stor grupp unga som nås. Till exempel har bara var tredje inflytandeforum för unga jämn könsfördelning, killar, unga med utländsk bakgrund och unga med funktionsnedsättning är underrepresenterade.
Färre kommuner och regioner för i dag dialog med unga när beslut fattas, genomförs eller utvärderas jämfört med för fem år sedan. Oftast görs det i frågor som rör kultur, fritid och ungdomsaktiviteter. Ungas synpunkter kommer sällan fram i beslut om till exempel utbildning, sjukvård eller stadsplanering.
Sammantaget visar enkäten att unga fått sämre möjligheter att påverka lokala beslut. Sällan har inflytandeforum för unga haft någon påverkan på beslut. Sex av tio kommuner och regioner saknar ett övergripande styrdokument för ungdomspolitiken, vilket är färre än för fem år sedan.
Vid årsskiftet blev FN:s barnkonvention del av svensk lagstiftning. Barn upp till 18 år ska nu enligt lag kunna göra sina röster hörda samt bli informerade om beslut som rör dem. Ungas inflytande är också en central del av den svenska ungdomspolitiken med målet att alla unga ska ”ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”. Ungas rätt till inflytande är fastslagen i exempelvis kommunallagen, skollagen och socialtjänstlagen.
MUCF-rapporten visar tydligt att målen för ungdomspolitiken inte nås. Ungas röster behöver höras i alla beslutsprocesser och alla unga behöver höras. Brist på inflytande kan leda till ett minskat samhällsengagemang, på sikt kan det undergräva ungas tilltro till demokratin.
MUCF föreslår därför fler och fördjupade insatser för att öka ungas inflytande: ökade statsbidrag till kommuner och regioner, en ökad satsning på demokratifrågor i skolor och att unga får lämna in medborgarförslag i alla kommuner. MUCF föreslår också att rösträttsåldern sänks till 16 år på försök vid val till kommunfullmäktige i utvalda kommuner 2022 och 2026.
Lena Nyberg
Generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF