Vi har slagit i taket för hur mycket skog det går att skydda. Procentuellt bör vi inte öka arealen skogsmark som undantas från brukande, säger John Widegren.
Vi har nått gränsen för hur mycket skogsmark som kan undantas från skogsbruk, säger Moderaternas landsbygdspolitiske talesperson John Widegren. Han inleder nu ett stort politikutvecklingsprojekt för landsbygden där de gröna näringarna är centrala.
Moderaterna har ett nytt besked inom skogspolitiken, vad är det?
– Sverige kan inte för varje år förbjuda skogsbruk på allt större arealer. Vi har slagit i taket för hur mycket skog det går att skydda. Procentuellt bör vi inte öka arealen skogsmark som undantas från brukande. Enligt SCB är 28 procent av skogsmarken undantagen från skogsbruk, den näring som jämte stålet har byggt landet. Om ett nytt naturreservat bildas i framtiden vill vi att det formella eller frivilliga skyddet av ett annat område av samma storlek upphör.
– En utgångspunkt för skogsvårdslagstiftningen är att det ska vara balans mellan produktionsmål och miljömål. I Sverige är vi också så bra på skogsbruk att vi har lyckats kombinera ökad produktion med ökad tillväxt i skogen. Men om vi ständigt ökar arealen som undantas från skogsbruk slår det mot produktionen, och samhället i stort. Den enskilde skogsägaren ser sin äganderätt och privatekonomi hotad. Skogsindustrin riskerar att få brist på råvara och en minskad investeringsvilja i Sverige. Det offentliga får lägre skatteintäkter. Och då skogsindustrin förra året redovisade ett exportvärde på 145 miljarder kronor är det enorma värden som riskeras.
Men hur påverkas klimat- och miljöarbetet av ett tak för hur mycket skog som kan fråntas skogsbruk?
– Svensk skog och produkter från den binder omkring 55 miljoner ton koldioxid årligen. Produkter baserade på skogsråvara ersätter fossila bränslen. Skogsbruk är en positiv klimatåtgärd.
– Vi har även sett att den som får bruka skogen efter eget huvud bidrar till biologisk mångfald. Sedan den nya skogspolitiska inriktningen togs 1993, som slog fast frihet under ansvar för skogsägarna, har vi fått fler stora lövträd, mer död ved och mer gammal skog. Den biologiska mångfalden ökar med frihet under ansvar. Markägares engagemang lär även öka om belöningen för rika skogar inte blir statlig tvångsinlösen.
– En del av dagens skyddade naturområden sköts inte heller så att naturvärdena bevaras. Därför skjuter vi till extra pengar i budgeten för skötseln av skyddad natur. Så ser vi till att de verkligt skyddsvärda områdena prioriteras, framför att årligen stämpla in en allt större areal som skyddad. Miljöarbetet i skogen ska prioritera kvalitet framför kvantitet.
Varför går ni fram med förslaget nu?
– Jag inleder nu ett stort politikutvecklingsarbete för landsbygden, där de gröna näringarna är centrala. Jord- och skogsbruket är platsbundet och landsbygdens motor. Det är en framtidsnäring som behövs för att ge oss mat på bordet, jobb utanför städerna, en rik miljö och klimatsmarta produkter. På det här området har Moderaterna inte gjort tillräckligt. Men nu ska M tydligt stå upp för produktion och äganderätt. Landsbygden ska inte bli ett rekreationsområde.
Varför ser du de gröna näringarna som så centrala för landsbygdernas utveckling?
– Vi måste satsa på det platsbundna näringslivet utanför storstäderna. När andra verksamheter har lämnat mindre orter är de kvar. En jord- och skogsbrukare kan inte som ett verkstadsföretag flytta verksamhet utomlands. Lantbrukaren är bunden till jorden och har ofta ett stort engagemang för bygden. Många gånger har ju gården gått i arv i generationer.
– De gröna näringarna är även viktiga om vi ska klara klimatomställningen och nå målen för en rik miljö. Ur totalförsvarssynpunkt behöver vi ett jordbruk som kan producera livsmedel.
Men mer konkret. Vilka andra frågor bör politiken titta särskilt på?
– Jaktfrågorna är viktiga. Som vildsvinens och hjortarnas utbredning. Reglerna kring jakt på vildsvin har dock ändrats och avsättningen för vildsvinskött ska förenklas, så på det området bör vi vänta och se vad det får för effekt. Betande fåglar i odlingslandskapet är något annat att lyfta på jaktområdet.
– Vi behöver även ta ett helhetsgrepp på myndighetsaktivismen, som kanske främst märks på rovdjursområdet. Vi kan inte ha tjänstemän som jobbar i egen sak. Vidare bör regler, avgifter och rutiner ses över för att myndigheterna inte ska försvåra för enskilda att driva verksamheter. Införandet av tjänstemannaansvar är viktigt.
Hur ser du på centraliseringen av det offentligas verksamheter, vilket även märks inom det privata näringslivet? Att exempelvis tingsrätten försvinner från en ort minskar utbudet av kvalificerade jobb, vilket i sin tur kan minska inflyttningen.
– Att få en verksamhet att flytta tillbaka kan vara svårt. Det lär krävas mycket för att ett företag som är etablerad i en stad ska flytta. Så i stället för att lägga stora resurser på att få organisationer att omlokaliseras bör vi se till att verksamheter som finns på en ort kan vara attraktiva och växa.
– Får vi flera kommunsammanslagningar framöver kan det dock skapa nya problem med centralisering. Ta min hemkommun Ödeshög, i Östergötland, som exempel. Ekonomin är dålig, skatten hög och den fortsätter att höjas. Där kan det vara attraktivt att gå samman med säg grannkommunen Mjölby, för att effektivisera verksamheten och spara pengar. Men då lär inte många verksamheter bli kvar i Ödeshög. Det här är ett jätteproblem. (SNB)
Edvard Hollertz