Minimilön blottar brister

Ledare
PUBLICERAD:
EU-kommissionären Nicolas Schmit måste ta till sig av kritiken.
Foto: Karin Wesslén / TT
Nedräkningen är igång för svenska fackförbund och arbetsgivare som fruktar europeisk inblandning på arbetsmarknaden. Inom hundra dagar från att EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen tillträdde den 1 december har hon lovat att föreslå en EU-gemensam minimilön.

I tisdags (14/1) presenterades ett första initiativ till förslaget om minimilön, som dock är långt ifrån färdigt. Den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit har lovat att lyssna på parternas synpunkter. Det lär dock bli svårt för kommissionen att anpassa sig till kritiken från de nordiska länderna. Här är motståndet starkt mot själva införandet av en minimilön – på goda grunder.

Systemet som bland annat Sverige har, där fack och arbetsgivare kommer överens på egen hand, fungerar på det stora hela väl i dag. En minimilön på EU-nivå kommer allra minst att störa vårt system, och i värsta fall sätta det helt ur spel.

Orosmolnen handlar om att en lagreglerad minimilön skulle lämna färre ärenden för fack och arbetsgivare att förhandla om, vilket gör det svårare att komma överens. Andra problem kan vara att avtalen inte längre går att lita på, eftersom en domstol kan underkänna vissa delar, eller att en domstol anser den svenska modellen vara otillräcklig eftersom kollektivavtalen inte gäller alla.

En svensk modell ur balans vore en förlust. Systemet fungerar med vissa undantag väl. Inte minst är det praktiskt för både arbetsgivare och anställda att kunna säkra arbetsfred på ett relativt enkelt och rättvist sätt. Men ett av problemen är just att parterna bara har sina befintliga medlemmar för ögonen, och inte är överdrivet intresserade av att öppna möjligheter till jobb för de människor som är för lågkvalificerade för att anställas till den avtalade lägstalönen. Och det är just det problemet som en europeisk minimilön kan lösa.

Om EU sätter en minimilön lär den inom många branscher bli lägre än den lön som i dag är kollektivavtalad. Det skulle rimligen öppna för att de som i dag stängs ute på grund av för låg utbildning kan börja jobba till den lägsta tillåtna lönen. Då kan de försörja sig själva. Men vi har valt en modell för kvalificerade arbeten, och då får lågutbildade istället bli försörjda av de skattebetalare som är tillräckligt kvalificerade för att arbeta.

Självklart är lösningen inte så enkel, men en minimilön skulle sannolikt bidra med något. Därmed inte sagt att det är en rimlig reform, eftersom skadan på hela systemet för svensk arbetsmarknad skulle bli betydande. Överlag är det smått absurt att en EU-gemensam minimilön införs för att höja standarden i låglöneländer, samtidigt som effekten blir sänkt lön i exempelvis Sverige.

Den påbörjade processen att införa minimilön i EU ger skäl till oro. Men det ger också svenska fack och arbetsgivare tillfälle att fundera ett varv eller två på vilka brister det blottar i den svenska modellen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.