Nämndemännens låga arvoden är en skamfläck för det svenska rättssystemet

Debatt
PUBLICERAD:
NRF:s slutsats är att rättvisa och väl avvägda arvodesnivåer är en viktig förutsättning för att kunna rekrytera och behålla kompetenta och lämpliga nämndemän till landets domstolar, skriver Linda von Beetzen.
Foto: Jessica Gow/TT
Arvoden och arbetsförhållanden måste upplevas som attraktiva för att kunna locka lämpliga personer och i övrigt höja statusen på uppdraget som nämndeman, skriver Linda von Beetzen.

Nämndemännens riksförbund (NRF) representerar ett stort antal av landets nämndemän. I 13 år har NRF idogt och utan större resultat, försökt påverka regering och riksdag samt Domstolsverket att förbättra arbetsförhållanden och arvoden. I dag är arvodet 500 kronor brutto för en heldags tjänstgöring i domstolen.

NRF kräver att arvodet snarast höjs till åtminstone 1 000 kronor per dag samt att arvodes- och ersättningsbestämmelserna ses över i sin helhet av en oberoende tillsatt utredare. I annat fall riskerar nämndemannasystemet att försämras och ytterst kan rättssäkerheten äventyras.

I andra jämförbara samhällsuppdrag är arvodena väsentligt högre. Häromdagen kunde vi på nyheterna höra att finanspolitiska rådets årsarvode är 110 000 kronor och det klimatpolitiska rådets årsarvode är 50 000 kronor.

Den enskilda nämndemannen har ett mycket stort ansvar för att domen blir rättssäker och korrekt. Nämndemannens röst vid överläggning om straff, påföljd, skadestånd, häktesbeslut mm väger lika tungt som juristdomaren.

Vidare riskerar nämndemän att bli utsatta för hot, hat och våld i sitt offentliga förtroendeuppdrag. På några få år har antalet incidenter ökat kraftigt. I visa fall har nämndemän avsagt sig uppdraget under pågående mandatperiod på grund av; hot, hat och våld. Arbetsmiljön i domstolarna har på senare år hårdnat och arbetsbelastningen har ökat avsevärt.

Regelbundet får NRF signaler från enskilda nämndemän och lokalföreningar om att de anser sig vara kraftigt underbetalda och överväger sluta i uppdraget. Särskilt nämndemän som är yrkesarbetande eller egenföretagare är svåra att rekrytera och behålla.

Arvoden och arbetsförhållanden måste upplevas som attraktiva för att kunna locka lämpliga personer och i övrigt höja statusen på uppdraget som nämndeman. Ingen som helst tvekan råder om att rättsväsendet är beroende av att människor med rätt bakgrund söker sig till uppdraget som nämndeman.

En väl fungerande och sammansatt nämndemannakåren ligger i hela samhällets intresse. Kåren bör så långt som möjligt spegla samhällets sammansättning avseende kön, ålder, yrkesbakgrund, etnicitet m m. NRF:s slutsats är att rättvisa och väl avvägda arvodesnivåer är en viktig förutsättning för att kunna rekrytera och behålla kompetenta och lämpliga nämndemän till landets domstolar.

NRF har under mer än 10 år påtalat denna orättvisa arvodesnivå. Regeringen har tyvärr inte gjort samma bedömning, vilket NRF finner som anmärkningsvärd, särskilt som att diskussionen under det senaste året till stor del handlat om att rättspolitiken är ett prioriterat område och att hela rättskedjan skall stärkas.

NRF bedömer att föreslagna åtgärder bör genomföras skyndsamt. Annars är risken för att rättskedjan, med rättvisa och oberoende domstolar, allvarligt kommer att påverkas negativt. Än finns det tid att åtgärda denna skamfläck för det svenska rättssystemet.

Linda von Beetzen

Förbundsordföranden i Nämndemännens Riksförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.