Med det agerandet har Konsumentverket skapat en situation där det kan frågas om de handlar utanför ramarna för sitt uppdrag och tilldelat sig själva makt att inskränka näringsfriheten för företag som bedriver handel på Internet, skriver Mats Hedenström och Jolanda Girzl.
De senaste åren har förutsättningarna för handeln mer eller mindre förändrats i grunden genom den ökande internationella konkurrensen och e-handelns framväxt. Det är en utmaning för handelsbranschen men även en utmaning för lagstiftare som har att avgöra vilka lagar och regler som ska gälla för handeln.
En grundprincip för regelverk och lagstiftning bör dock, enligt Svensk Handel, alltid vara att lika och rättvisa villkor ska gälla oavsett försäljningskanal. Så är dock inte fallet när det gäller tobaksförsäljning just nu, trots goda intentioner från riksdagen. Helt enkelt för att Konsumentverket valt en annan linje – utan stöd av riksdagen.
För att förstå de något märkliga och komplicerade turerna behöver vi backa tillbaka ett år. Regeringen föreslog nämligen då att möjligheterna för e-handeln att använda marknadsföring för att kommunicera med tobakskunder skulle begränsas. Riksdagens bedömning var dock att detta skulle försvåra e-handelns utveckling samtidigt som lagförslaget inte var konkurrensneutralt och avslog därför förslaget. Det hindrade dock inte Konsumentverket att, i det regelvakuum som därmed uppstod, göra en tolkning att endast tillåta fysiska butiker att marknadsföra tobaksprodukter.
Så skriver du en debattartikelKonsumentverkets tolkning innebär, menar vi, en diskriminerande snedvridning av konkurrensförhållanden mellan fysisk handel och e-handel. Det är illa nog men det får också en internationell dimension då Konsumentverkets agerande inte bara inskränker näringsfriheten för e-handlare utan också skickar märkliga signaler om Sveriges syn på e-handel och den digitala ekonomin. Ett av EU:s tio prioriterade områden är nämligen just den digitala inre marknaden och EU ser allvarligt på konkurrensdiskriminerande hinder som begränsar konsumenternas utbud av varor och tjänster på Internet.
EU tillåter bara, enligt e-handelsdirektivet, handelsbegränsningar om dessa är icke-diskriminerande, proportionella och rättsligt förutsägbara. I detta fall är det svårt att se att Konsumentverkets agerande följer EU:s regler och Svensk Handel har därför vid möten med insynsrådet ställt frågor kring hur Konsumentverket motiverar införandet av en marknadsbegränsning som bara riktar sig mot en specifik försäljningskanal. Vi har tyvärr inte fått några relevanta svar.
Konsumentverket har istället för att omvärdera sitt ställningstagande och invänta ett nytt förslag från regeringen nu börjat tillämpa sin linje i frågan. Detta genom att, med sitt ställningstagande som grund, inleda ett tillsynsärende mot en e-handelsaktör. Ärendet är nu överlämnat till konsumentombudsmannen (KO) och ska avgöras i patent- och marknadsdomstolen. Tillspetsat prövas riksdagens beslut om att inte godkänna diskriminerande lagförslag i domstolen. Ett försök att tvinga igenom regler i strid med riksdagens uttryckliga intention gällande marknadsföring av tobak.
Med det agerandet har Konsumentverket skapat en situation där det kan frågas om de handlar utanför ramarna för sitt uppdrag och tilldelat sig själva makt att inskränka näringsfriheten för företag som bedriver handel på Internet – i strid mot riksdagens önskan och troligen mot e-handelsdirektivet.
Konsumentverket bör verka för – inte motverka – sunda konkurrensvillkor. Om Konsumentverket skulle fortsätta sin linje skulle det innebära en allvarlig inskränkning av näringsfriheten och det skulle skapa stor osäkerhet för näringslivet om vad som egentligen gäller; Riksdagens intentioner och e-handelsdirektivet eller Konsumentverkets bedömning.
Mats Hedenström
Näringspolitisk chef, Svensk Handel
Jolanda Girzl
Näringspolitisk expert, Svensk Handel