• onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    1 okt
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    2 okt
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    3 okt
    15°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

För marknad eller företag?

Ledare
PUBLICERAD:
Gamla Stadshuset står numera tomt.
Foto: Viktor Sunnemark
Det var egentligen inga nyheter som presenterades i SVT:s Uppdrag granskning om den så kallade stadshusaffären i Karlstad. Med sin sedvanliga dramaturgi återberättades i stort sett det som NWT och andra media i Värmland skrivit om sedan 2015. Det finns dock anledning att reflektera över hela historien och hur stöd till företagsetableringar går snett.

Det enda riktigt nya från Uppdrag granskning var avslöjandet om vänskapen mellan Mikael Solberg, grundare av IT-bolaget Zynapp som fick köpa stadshuset, och Göran Österman, vd på Business Värmland som agerade dörröppnare för Solberg till kommunen. Den decennielånga vänskapen var å andra sidan ingen större hemlighet. Men hur inverkade den eventuellt på Zynapps möjligheter att köpa det gamla stadshuset av kommunen?

Det är här frågan om det kan röra sig om en sorts vänskapskorruption kommer in. Men det var kommunen som sålde huset, förvisso på rekommendation av Business Värmland. Business Värmland är ett projekt, finansierat av EU och Region Värmland, för att få fler företag att etablera sig i länet. Det är här någonstans det blir grumligt. Vad är egentligen företagsstöd och vad är generellt främjande av företagsamhet? Alltför ofta blandas detta ihop och rågången är inte alldeles solklar.

Det är detta som är skillnaden på att vara "pro business" – att vara för enskilda företag – och på att vara "pro market" – att vara för marknadsekonomi. I det här fallet är det uppenbart att Karlstads kommun agerat för det enskilda företaget Zynapp (som från början hette My Life Diary) genom att låta dem köpa stadshuset till ett förmånligt pris. Förhoppningen var att det skulle generera mängder med arbetstillfällen och intäkter till kommunen.

Nu gick det inte så. Zynapp har gått i konkurs. Det visar på det vanskliga med att vara "pro business". Politiker och tjänstemän kan aldrig i förväg veta vad som blir bra eller inte, och skall därför inte gynna enskilda företag utan något annat än fromma förhoppningar som vägledning. Redan från början kunde man ju fundera över hur realistiskt det var att företaget skulle kunna ta upp kampen och bli en sorts nytt Facebook.

Visst går det att förstå att man vill se till att det skapas företag och jobb i den egna kommunen, men genom att välja ut vissa företag så gör man det också på bekostnad av andra företag. I stadshusfallet fanns det ju andra budgivare som var beredda att betala mer. Det skulle förvisso krävas en annan klassificering av fastigheten. Men eftersom budgivningen stoppades innan den kommit i gång så uppstod aldrig möjligheten.

Huruvida det rör sig om rena lagbrott låter vara osagt, även om professorn i förvaltningsrätt Olle Lundin, tycker så i Uppdrag granskning. En oberoende revisionsrapport som tidigare gjorts kom till en annan slutsats. Sådana här fall är sällan solklara, men klart är att det i alla fall var en olämplig hantering från kommunens sida. Det ansvaret får kommunpolitikerna ta på sig när man blandar ihop "pro business" och "pro market". Det är lätt att bli fartblind.

Sedan är det inte alltid lätt att avgöra vad som är otillbörligt företagsstöd och inte. Att markbereda inför byggandet av ett Ikea-varuhus, kan det räknas som acceptabelt? Eller anläggningsarbeten på Skutberget där det bland annat skall byggas en Muminpark, men också en hel del annat i kommunens regi? Det minsta man kan begära är att beslutsfattarna funderar över gränsdragningarna.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.