• idag
    10 juli
    17°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    13 juli
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    14 juli
    21°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Det finns en annan budgetmajoritet

Ledare
PUBLICERAD:
Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson på väg till riksdagens presscenter.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Det torde finnas majoritet i riksdagen för en annan budget än den som januaripartierna står bakom. I går stod det klart att både Moderaterna och Vänsterpartiet kräver extra pengar till ekonomiskt krisande kommuner och regioner, och med all sannolikhet så kommer också Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ställa sig bakom dylika satsningar. Det innebär att det finns majoritet i riksdagen för ändringar i statsbudgeten.

Först var det Moderaterna som höll presskonferens med partiledaren Ulf Kristersson och den ekonomisk-politiska talespersonen Elisabeth Svantesson där de presenterade sitt utskottsinitiativ om att lägga en extrabudget som skulle ge 3 miljarder kronor extra till välfärden och 2,6 miljarder till polis och rättsväsende. Detta skulle kunna klubbas och börja gälla redan från den 1 mars, och alltså föregå den vårändringsbudget som brukar tas senare.

Strax därefter var turen kommen till Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt, som drämde i med 10 miljarder extra till kommuner och regioner, och han vill ha svar senast i dag onsdag, då det dessutom är partiledardebatt i riksdagen. Annars kommer man att söka samarbete med M och KD, och räknar kallt med att SD också är med på tåget. Precis som när regeringen med sina stödpartier tvingades backa om förändringarna på Arbetsförmedlingen.

Det borde gå att komma överens mellan de olika partierna. Moderaternas 5,6 miljarder är lite snålt tilltaget givet de problem vi står inför. Och när det gäller finansieringen måste V acceptera att bita i det sura äpplet när det gäller till exempel biståndet och utökningen av extratjänster. Annars är man tämligen eniga om att skrota planerna på ett friår och ett ingångsavdrag. Det går nog att hitta en balans som fungerar.

Därmed ställs regeringen inför ett dilemma. Redan nu rasar finansminister Magdalena Andersson (S) över att det inte blir någon "ordnad budgetprocess" och säger att de måste bli klara med diskussionerna med Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Men de saknar ju uppenbarligen majoritet, så vad spelar det för roll? Problemen kan dessutom inte vänta på att januaripartierna bestämt sig någon gång under senvåren.

Det är smart av M att lägga detta som ett utskottsinitiativ för att sedan ta diskussionen med partierna i riksdagens finansutskott. Det innebär att budgetprocessen hamnar i riksdagen där den, givet mandatsituationen, hör hemma. Inte i sluta förhandlingsrum mellan Jök-partierna. Det pekar också på svagheterna med januariöverenskommelsen. Ju mer en regering vänjer sig vid att budgeten förhandlas fram i riksdagen, desto bättre.

Det är så man skulle ha hanterat budgetprocessen redan från början, när det visade sig att det skulle bli svårt att få någon fungerande riksdagsmajoritet. En minoritetsregering lägger sitt budgetförslag inför riksdagen, där man sedan förhandlar om och mejslar fram en slutlig version som trots allt kan gå igenom. Visst vore det lite ovant och utgången mer osäker, men det skulle återföra makten till riksdagen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.