• idag
    8 juli
    11°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    9 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    10 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Migrationskostnaderna måste vara transparenta

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
I en ESO-rapport från förra året uppskattar migrationsforskaren Joakim Ruist (bilden) kostnaden för en flyktinginvandrare till 74 000 kronor per år i snitt under de senaste decennierna, skriver Christian Ekström.
Foto: Jessica Gow/TT
Det är begripligt att önska att flyktinginvandring ska vara lönsam. Och det är möjligt att den skulle vara det med en väsentligt annorlunda välfärds- och arbetsmarknadspolitik, skriver Christian Ekström.

Trots allvarlig kritik från Riksrevisionen redan för två år sedan fattas fortfarande migrationspolitiska beslut med undermåliga konsekvensanalyser. Senast de nya reglerna för familjeåterförening. Det är orimligt att beslut inom ett så omfattande och omdebatterat politikområde hanteras lättvindigt och utan insyn i kostnaderna för de som betalar.

Debatten om den svenska migrationspolitiken har präglats av stark polarisering. Inte sällan har den kännetecknats av överdrifter, där önsketänkande ställts mot orealistiska katastrofscenarier. Frågan har laddats ytterligare genom att det från flera håll argumenterats för att flyktinginvandringen skulle vara en ekonomisk vinst eller rent av en nödvändighet för att lösa Sveriges demografiska utmaningar.

Det är begripligt att önska att flyktinginvandring ska vara lönsam. Och det är möjligt att den skulle vara det med en väsentligt annorlunda välfärds- och arbetsmarknadspolitik. Men som det ser ut i dag går det inte att bortse från att den kostar stora pengar. I en ESO-rapport från förra året uppskattar migrationsforskaren Joakim Ruist kostnaden för en flyktinginvandrare till 74 000 kronor per år i snitt under de senaste decennierna.

Flyktingpolitik är och bör i första hand betraktas som en humanitär – inte ekonomisk – fråga. Men även sådana måste utvärderas, utredas och redovisas så tydligt som möjligt. Redan 2017 riktade Riksrevisionen hård kritik mot bristen på konsekvensanalyser av 26 migrationspolitiska propositioner åren 2004–2015.

Myndigheten konstaterade bland annat att ”endast ett fåtal av de granskade propositionerna och beredningsunderlagen redovisar konsekvenser på ett sätt som motsvarar kraven som anges i gällande styrdokument. Exempelvis uppfylls kraven på heltäckande och långsiktig ekonomisk analys sällan och i mer än hälften av fallen saknas beskrivningar av möjliga kommunala konsekvenser.”

Denna kritik tycktes vara helt glömd när regeringen med stöd av Centern och Liberalerna sjösatte de nya reglerna för familjeåterförening i slutet av juni. Regeringen bad förvisso Migrationsverket att göra en preliminär analys av frågan i början av året. Men myndigheten fick bara fem dagar på sig att genomföra analysen, och Migrationsverket uppgav sedan att man inte kan mäta effekterna av de nya reglerna. Det är problematiskt.

Att undvika konsekvensanalyser eller acceptera undermåliga sådana innebär inte att konsekvenser uteblir, bara att de blir svårare att förutse och parera. Risken är att beslut som springer ur besvärliga förhandlingar inte utreds för att på så sätt slippa prioritera eller sätta en prislapp på dem. Avsaknad av konsekvensanalys öppnar också för spekulationer där kostnaderna överdrivs.

Skattebetalarna har ingen specifik uppfattning i migrationspolitiska frågor. Vad vi däremot har är en bestämd uppfattning om att politiska beslut ska vara transparenta och de ekonomiska konsekvenserna väl utredda. Det är orimligt att en av de mest omdebatterade frågorna i svensk politik ska vara undantagen från dessa krav.

Christian Ekström

Vd, Skattebetalarna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.