• idag
    7 aug
    16°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    26°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Iranska regimens ansvar

Ledare
PUBLICERAD:
Iranier samlas utanför Amir Kabir-universitetet för att minnas offren.
Foto: Ebrahim Noroozi/AP
Få torde ha förvånats när den iranska regimen till sist var tvungen att erkänna att de var de som sköt ned det ukrainska passagerarplanet i onsdags, då 176 människor omkom. Symtomatiskt nog dröjde de med erkännandet ända till i lördags, och försökte inledningsvis skylla ifrån sig.

Strax efter start från Teherans internationella flygplats den 8 januari så störtade ett flygplan av typen Boeing 737-800 tillhörigt Ukrainian International Airlines. 176 människor dog, flera av dem från Kanada och Ukraina, liksom 17 hemmahörande i Sverige. En oerhörd tragedi på många sätt. Människor har mist livet och folk har mist familjemedlemmar, anhöriga och vänner från många länder i världen, med smärta och saknad som följd, och säkert en dos vrede också.

Iranier har trotsat mullornas regim och gått ut för att protestera på gator och torg. Ilskan riktas till och med mot landets högste ledare ayatollah Ali Khamenei och man har rivit sönder porträtt på terroristgeneralen Soleimani, som tidigare dödats i Irak i en amerikansk drönarattack. Regimens decennier långa propaganda om Amerika som "den store satan" har inte bitit då demonstranter även skall ha skanderat att USA är våra vänner.

Befälhavaren för det iranska revolutionsgardets flygvapen Amir Ali Hajizadeh har visserligen tagit på sig ansvaret, och sagt att det civila flygplanet misstagits för en kryssningsrobot, och nog var det ett misstag. Men regimen kan likväl inte smita undan. Hur står det till med den militära beredskapen och hur väl fungerar deras väpnade styrkor egentligen? Och detta är en regim som strävar efter att skaffa kärnvapen!

Om något bevisar detta att regimen militärt knappast kan mäta sig med Förenta Staterna, och mycket riktigt så har man trots stora ord trappat ned. Det har dock inte avhållit Irans utrikesminister Javad Zarif från att säga att det "var en kris orsakad av USA:s äventyrlighet [som] ledde till katastrofen". Nedskjutningen kom dock bara ett par timmar efter att Iran angripit amerikanska mål i Irak med robotar.

De inhemska protesterna mot regimen i Iran började vid Amir Kabir-universitetet i Teheran, men har spritt sig till olika delar av landet. Regimens svar har bland annat varit kravallpolis och tårgas. Det återstår att se hur stora och långvariga de blir, och hur regimen agerar framöver. Blir det en upprepning av det brutala nedslåendet av de protester som ägde rum i november förra året, då över 1 000 iranier dödades och bortåt 7 000 fängslades? Då tillät man inte ens familjerna att begrava sina döda.

Nu har man dock omvärldens ögon på sig på ett annat sätt, och det kanske också uppmuntrar alla de iranier som vill se en förändring och ett slut på diktaturen. Den amerikanska presidenten Trump har twittrat sitt stöd på farsi.

Teheranregimen är dock ökänt brutal och genom åren har även stora protester slagits ned hårt. Det torde i synnerhet gälla om man anser sin existens hotad. Men förr eller senare så går det inte att hålla tillbaka missnöjet. Folket ser igenom propagandan där man försöker skylla alla umbäranden på "den store satan" och omvärldens sanktioner. Folk vet att sanktionerna tillkommit på grund av regimens strävan att skaffa sig kärnvapen och att militärt och genom ombud försöka dominera länderna i Mellanöstern. Vågar man hoppas att detta är början till slutet för mullornas diktatur?

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.