• idag
    14 juli
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.8 mm
  • onsdag
    15 juli
    18°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      2.1 mm
  • torsdag
    16 juli
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    17 juli
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    18 juli
    22°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Övning ger försvarsfacit

Ledare
PUBLICERAD:
Övning ger färdighet.
Foto: Nelson
Under år 2020 utsätts Sverige för ett väpnat angrepp. Det är åtminstone scenariot som deltagarna i Totalförsvarsövning 2020 övar för.

Myndigheter, kommuner, regioner, företag, med flera utgör de drygt 400 deltagande organisationerna i övningen. Det är alltså betydligt fler än bara Försvarsmakten och andra försvars- och beredskapsmyndigheter – totalförsvaret gäller hela samhället.

Poängen med att fler än det militära försvaret övar är att det vid ett angrepp mot Sverige inte räcker med att bara skydda territoriet. Om inte viktiga samhällsfunktioner, som energiförsörjning, sjukvård och transporter, fungerar blir det betydligt enklare för den angripare som av olika anledningar vill sätta Sverige ur spel.

När totalförsvaret nu testas i över ett år – övningen började redan i november 2019 – kommer många funktioner att bli bättre än de är i dag. Men vi kommer också att få viktiga kvitton på vad som inte fungerar. Då gäller det att ta vara på resultaten och se till att genomföra de förbättringar eller förändringar som krävs för att samma problem inte skall uppstå vid nästa övning eller i skarpt läge.

För regeringen och andra politiker lär slutsatserna vara av stort intresse. Inte minst med tanke på de skilda uppfattningar som råder mellan olika parter om hur väl, eller mindre väl, ställt det egentligen är med exempelvis Försvarsmakten. När resultatet från Totalförsvarsövning 2020 kommer fram bör bilden av vilka behov som finns inte längre skilja sig åt. Då kan diskussionen förhoppningsvis handla om mer detaljerade prioriteringar och mindre om hur verkligheten egentligen ser ut.

Dessvärre har regeringen, och delvis även stödpartierna Centern och Liberalerna, hittills inte visat sig villiga att lita på myndigheters rapporter om vilka behov som finns och vilka nya resurser som krävs. Den senaste effekten av det kan hittas i det nya regleringsbrevet till Försvarsmakten. Där har regeringen skrivit ned antalet anställda soldater till 5 700 personer, vilket är drygt 1 000 färre än vad myndigheten har planerat för och bedömer att den behöver för att uppnå de politiskt satta målen.

Det krävs uppenbarligen mer än utlåtanden från enskilda myndigheter för att övertyga regeringen om vilka problem som finns, och vad som krävs för att lösa dem. Det är allvarligt och i sig ett underbetyg till regeringens hantering av försvarsförmågan. Och under Totalförsvarsövning 2020, där många fler aktörer är involverade, lär bristerna framträda för andra än enskilda myndigheter.

Kommer detta facit att vara tillräckligt för att regeringen skall vara villig att prioritera de slantar som krävs för att fylla luckorna? Det borde vara en självklarhet, men är dessvärre inte det. Oavsett om övningens resultat blir över eller under förväntan kommer den att bidra till att identifiera problem som skall åtgärdas. Det är en av anledningarna till att öva. Och om regeringen ännu en gång försöker hävda en annan problembild lär det vara tydligt för fler än försvarsmyndigheterna att behoven är större än så.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.