Utan fakta kan vi inte lösa bostadsbristen

Debatt
PUBLICERAD:
Med hjälp av beräkningsmodellen kan valen av bostadsförsörjningslösningar utgå från de fakta som krävs för att skapa en hållbar bostadsmarknad, skriver Robin Svensén med flera.
Foto: Anders Wiklund/TT
kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar grundläggande nulägesbeskrivningar, med hänsyn till hushållens ekonomiska resurser och till rådande trångboddhetsnorm, skriver Robin Svensén med flera.

Av landets 290 kommuner säger sig 240 ha brist på bostäder. Men deras planer för att lösa situationen bygger på antaganden istället för fakta.

Med utgångspunkt i regeringens betänkande "Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar" har en arbetsgrupp på Tyréns utvecklat en beräkningsmodell som matchar hushållens ekonomiska förutsättningar med utbudet av bostäder i en kommun.

Beräkningsmodellen har under hösten testats i Uppsala kommun. Resultaten visar att totalt cirka 9 100 hushåll i Uppsala inte har ett godtagbart boende och inte heller kan ordna ett sådant inom ordinarie utbud. Av dessa har 6 600 hushåll för svag ekonomi för att kunna skaffa sig ett godtagbart boende. Resterande 2 500 hushåll skulle ha råd med en godtagbar bostad men utestängs från det tillgängliga utbudet, i avsaknad av kötid eller kapital till kontantinsats.

Analysen cementerar bilden av bostadsmarknadens insider/outsider-problematik och att kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar grundläggande nulägesbeskrivningar, med hänsyn till hushållens ekonomiska resurser och till rådande trångboddhetsnorm.

Modellen innehåller en konkret checklista över hur kommunens förvaltningar bör organiseras och samverka för att kunna genomföra kvalitativa analyser och insatser med fokus på hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden. Det inledande arbetet för att identifiera efterfrågan och behov bland dessa hushåll delas in följande moment och frågeställningar:

1. Hyresnivåer

Vilka bostäder är tillgängliga inom nyproduktionen? Vilka är tillgängliga i det befintliga beståndet och hur ser renoveringsbehovet ut?

2. Kötid och hyreskostnad

Vilken kötid hos bostadsförmedlingen behövs för att hushållet ska kunna efterfråga en bostad som de har råd med?

3. Hyresnivåer efter renovering

Säljer allmännyttan delar av sitt bostadsbestånd? Är dessa lägenheter i renoveringsbehov? Hur skiljer sig hyresnivåerna åt före och efter renovering?

4. Inkomstkrav

Vilka inkomstskrav ställer de hyresvärdar som är verksamma i kommunen?

5. Kostnader för sociala kontrakt

Vad säger socialtjänsten om antalet hushåll som lever på försörjningsstöd? Finns här en koppling till ökade boendekostnader? Betalas försörjningsstöd ut också i områden med nyproducerade lägenheter?

6. Kontaktnätverk

Hur fungerar samarbetet mellan relevanta aktörer i kommunen, så som kommunens förvaltningar och bostadsbolag samt privata hyresvärdar, civilsamhällesorganisationer, kreditinstitut, kronofogde och hyresgästförening?

7. Besök hos trångbodda

Hur kan de trångboddas och hemlösas erfarenheter och kunskap införlivas i ett bostadsförsörjningsprogram?

8. Helhetsbild

Vilka aktörer behöver samlas kring en gemensam förståelse för problemet?

Med hjälp av beräkningsmodellen kan valen av bostadsförsörjningslösningar utgå från de fakta som krävs för att skapa en hållbar bostadsmarknad, med bostäder med prisnivåer som efterfrågas av hushåll med begränsad betalningsförmåga. Det medför i sin tur lägre kostnader för sociala kontrakt och minskade offentliga utgifter.

Beräkningsmodellen är utvecklad inom ramen för ett samarbete med Boverket och forskningsprojektet Decode på KTH.

Robin Svensén

Nationalekonom, Tyréns

Simon Imner

Bostadsmarknadsanalytiker, Tyréns

Bjarne Stenquist

Forskare social hållbarhet, KTH och Tyréns

Björn Hellström

Arkitekt, adj professor, docent KTH Arkitekturskolan och Tyréns

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.