När du träffar HR eller CEO och söker jobb är det bra att ha en USP. Du kanske är en hejare på gamification eller nudging, och gillar att jobba agilt. Du kanske också har soft skills?
Fattade du allt det där?
Om inte får du här Värmlands affärers förklarande ordlista med (nästan) allt du behöver för att klara dig i en diskussion om 2020-talets trender i arbetslivet.
Några av de viktigaste trenderna inom näringslivet är digitalisering, automatisering, internationalisering, globalisering och artificiell intelligens. Orden är i princip självförklarande men i dagens ekonomirapportering förekommer massor av andra ord - de flesta på engelska - som inte är lika självklara.
Vi går igenom 20 av de vanligaste. Hur många kan du? (svaren hittar du längre ner)
1. Gigekonomi
2. USP
3. CSR
4. HR
5. Agilt arbetssätt
6. Big data/data mining
7. Aktivitetsbaserat kontor
8. Coworking
9. Startup
10. Chefstitlar på engelska
11. Employer branding
12. Soft skills
13. Nudging
14. Gamification - spelifiering
15. Benchmarking
16. Blockchain
17. Delningsekonomi
18. Molntjänster
19. Internet of things
20. Infrastruktur
Här är svaren:
1. Gigekonomi
Så kallade "giggare" förflyttar sig mellan korta vikariat och projektanställningar samt gör superkorta inhopp hos kunder. Hit räknas till exempel Uberförare och cykelbud. Nya appar som Taskrunner och Yepstr där uppdragsgivare och arbetstagare kan kopplas ihop har vuxit fram som en del av gigekonomin.
Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd - skriver: ”I en sådan ekonomi har arbetstagarna inte fasta anställningar.... En del hävdar att också de som frilansar, med eller utan enskild firma, kan räknas till gruppen... En del talar med värme om gigekonomin och om friheten som det innebär att slippa vara anställd. Andra menar att den här typen av arbete riskerar att skapa ett nytt slags underklass.”
2. USP
Unik konkurrensfördel eller unik säljfördel som innebär att en vara eller tjänst har en fördel som konkurrenterna saknar. Den internationella facktermen är Unique Selling Proposition eller Point.
Företagande.se skriver: ”Du har kanske lite svårt att sätta ord på vad det är som gör dig speciell eftersom många av dina konkurrenter gör i stort sett samma sak som du gör. Ja, i stort sett. Men finns det en skillnad är det den ska du ska trycka på i din marknadsföring. Även om ni erbjuder exakt samma tjänster eller produkter ska du ändå kunna hitta din speciella USP.”
3. CSR
En förkortning av corporate social responsibility som på svenska kan översättas företagens ansvarstagande i samhället. Ansvarstagandet omfattar till exempel klimatpåverkan, samhällspåverkan, produktansvar, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Definitionerna kan variera något, men CSR Sweden har samma definition som EU, i korthet: CSR är det ansvar företag har för den påverkan man har i samhället där man verkar. CSR är en process att integrera mänskliga rättigheter, miljö, socialt ansvar, anti-korruption i strategi och verksamhet. (chef.se och csrsweden.se)
4. HR
Ett företags personalavdelning, och en förkortning för human resources, eller human resource management (HRM). Wikipedia: ”Avdelningen tar hand om att det finns basprocesser relaterade till resursen personal i en organisation. Det innefattar hur organisationer arbetar med sin personal för att främja organisationen, exempelvis med rekrytering, lönesättning, kompetensutveckling och personalvård. Skillnaden mot hur man tidigare har jobbat med personaladministration är att HRM jobbar mer genomtänkt och strategiskt med organisationens mänskliga resurser. HRM kopplas tydligt an till organisationens affärsidé, mål, visioner och strategier. HRM ser till de anställda både som grupper och som individer och ser till personalens beteende samt emotionella och sociala aspekter."
Poolia.se: "En HR-specialist kan fungera som ett stöd för organisationens arbetsgivarfrågor medan en HR-generalist arbetar med flera olika saker inom HR, som exempelvis arbetsrätt, kompetensutveckling, organisationsutveckling och rekrytering."
5. Agilt arbetssätt
Bloggen och podden Bra bättre agil definierar det så här: "när man pratar om att ha ett agilt arbetssätt så syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet. Det ger möjlighet till att ständigt förbättra och utvecklas genom att kunna förändra och anpassa projekt och verksamheten beroende på olika omständigheter."
Det är ett förhållningssätt som baseras på ett antal principer och värderingar. Det handlar om att leverera värde, hantera och välkomna förändringar, arbeta i korta iterationer (upprepningar), och fokusera på samarbete. Ordet agil, från engelskans agile, betyder lättrörlig. Med tanke på dagens snabba föränderliga omvärld har lättrörlighet och förmågan att hantera förändringar blivit viktigt. Många företag, organisationer, myndigheter och offentlig verksamhet ställer om till en agil kultur och agilt arbetssätt. Det agila har sitt ursprung i IT-utveckling, som en motreaktion på tidigare sätt att bedriva och styra arbetet enligt tunga tröga projektstyrningsmetoder, så kallade vattenfall.
År 2001 formulerade 17 erfarna systemutvecklare det Agila manifestet där man bland annat betonar:
"Individer och interaktioner framför processer och verktyg.
Fungerande programvara framför omfattande dokumentation.
Kundsamarbete framför kontraktsförhandling.
Anpassning till förändring framför att följa en plan."
6. Big data/data mining
Big data är så stora mängder digitalt lagrad information att det är svårt att bearbeta den med traditionella databasmetoder. Data mining kan översättas med datautvinning.
Sara Novak, vice vd med särskilt ansvar för utvecklingsfrågor på NWT säger: "Big data är stora volymer ostrukturerad data, till exempel digital beteendedata. Det är svårt att hitta mönster eller insikter från big data om det inte modelleras eller struktureras först. Då nyttjas data mining. Det brukar kallas Smart data när en struktur är på plats, vilket kan möjliggöra analys och datamodeller, till exempel för att skapa nya algoritmer."
7. Aktivitetsbaserat kontor
En form av öppet kontorslandskap där man har skapat olika zoner för olika typer av arbetsuppgifter.
Prevent.se: "När de anställda skiftar arbetsuppgifter ska de kunna välja en miljö som stämmer överens med de behov man har. Behöver man arbeta i en grupp finns zoner som gör det möjligt. Ska man utföra arbetsuppgifter som kräver koncentration finns zoner för detta där man kan vara fri från störningar."
Motivation.se: "Arbetssättet och dess kontorstyp bygger på att man inte har (eller har endast några få) egna fasta platser. Ett aktivitetsbaserat kontor är oftast uppdelat i olika zoner; till exempel en aktiv zon, en mellanzon och en lugn zon. Den som arbetar där väljer plats beroende på sina behov för stunden." I den lugna zonen arbetar man tyst och ostört. I mellanzonen sitter man tillsammans med sina kollegor på liknande sätt som i ett öppet kontorslandskap. I den aktiva ytan möts man för diskussioner, arbete i grupp eller enskilt, oftast i en kaféliknande miljö."
8. Coworking
Coworking, i Karlstad på till exempel Innovation Park och Karlstad Business Center, är en öppen kontorsmiljö där entreprenörer jobbar nära andra entreprenörer och kan byta erfarenheter. De flesta coworking spaces erbjuder sina hyresgäster olika former av kontorsplatser.
Företagarna skriver: "Du får en kontorsplats, kaffe och entreprenörskompisar. I bästa fall kan du också dra nytta av kollegornas kompetens och deras kontaktnät. Det kallas för coworking och trenden sprider sig över hela landet."
Arbetssättet utnyttjas ofta av så kallade startups.
9. Startup
Startup är inte en bolagsform utan snarare ett sätt att jobba. Startups kan hittas i alla typer av branscher men idag används ordet startup mer till att beskriva innovativa och skalbara företag inom branscherna för teknik och digitalisering. I en startup försöker entreprenörerna att hitta en skalbar och repeterbar affärsmodell och fortsätter att utveckla modellen snarare än att ha en fast modell. Man kan finansiera sin startup på olika vis, antingen genom att ta ett banklån, hitta investerare eller genom så kallade affärsänglar. (Källa:Verksamt.se)
Servicelandet.se skriver om startups: ”företag som är till för att prova ett företagskoncept, dess idéer och om det finns en marknad för de produkter eller tjänster som ska erbjudas. I en startup brukar det oftast inte finnas ett stort antal anställda… För de startups där det krävs en stor personalstyrka för att testa ett projekt, brukar det i allmänhet finnas investerare eller ett annat stabilt företag i bakgrunden. I detta fall finns det även de företag som specialiserat sig på att vara de som enbart går in och satsar pengar på de projekt som de anser ha en stor potential att lyckas. I detta fall brukar det då handla om stora summor, och att som ny företagare satsa dessa på egen hand kan vara mycket riskfyllt. I denna situation är det bättre att söka en finansiär, även om det kan kosta en del av vinsten i längden.”
10. Titlar på engelska
Har du koll på vad chefstitlarna heter på engelska? Här är några av de vanligaste:
CEO: Chief executive officer. På svenska: Verkställande direktör.
MD: Managing Director. På svenska: Verkställande direktör. Arbetsuppgift: Samma som CEO. Används främst i Storbritannien.
CFO: Chief Financial Officer. På svenska: Ekonomichef
COO: Chief Operating Officer/President. På svenska: Operativ chef.
CIO: (betydelse 1) Chief Information Officer. På svenska: IT-chef.
CIO: (betydelse 2): Chief Investment Officer. På svenska: Investeringsdirektör
CCO: (betydelse 1) Chief Communications Officer. På svenska: Informationschef
CCO: (betydelse 2) Chief Commercial Officer. På svenska: försäljningschef.
KAM: Key Account Manager. På svenska: Försäljningschef/storkundsansvarig. Arbetsuppgift: Ansvarar för utvalda och speciellt viktiga kunder.
Källa: shortcut.se och Wikipedia
11. Employer branding
DI Akademi beskriver Employer branding och employee experience som ett sätt att attrahera och behålla talangerna. ”För att säkerställa talangförsörjningen, engagemanget och prestationen i företaget krävs det att man arbetar lika professionellt med sitt arbetsgivarvarumärke som med verksamhetens övriga varumärken. Rätt medarbetare är avgörande för att nå sina mål och sin vision. Och lika viktigt som att attrahera talanger är det att engagera och utveckla befintliga. En av hörnstenarna i att vara en attraktiv arbetsgivare är medarbetarnas stolthet och ambassadörskap, som tillsammans med den externa kommunikationen och imagen skapar arbetsgivarvarumärket. Och huruvida man lyckas beror på medarbetarens hela kontakt med företaget”
12. Soft skills/hard skills
Rekryteringsbranschen har länge varit CV-styrd, med strikta kriterier och tuffa krav på utbildning, bakgrund och ”hårda” kompetenser. Nu börjar allt fler arbetsgivare se fördelarna med att rekrytera efter så kallat mjuka kompetenser, eller ”soft skills”. I digitaliseringens tidevarv blir det unikt mänskliga desto viktigare. Emotionell intelligens, att samarbeta, instruera och bistå andra är några exempel. Kommunikativa färdigheter, självförtroende, självinsikt och social kompetens är andra mjuka skills. Bland ”hard skills” lyfts programmering fram som en framtidssäker färdighet. (Källa: Dagens industri)
13. Nudging
Nudge är ett engelskt ord som betyder ungefär att knuffa på någon för att få dennes uppmärksamhet. Inom beteendeekonomi innebär nudging att knuffa personer mot mer hållbara beslut, som är bra för personen själv och för samhället i stort.
Organisationskonsulten Beteendelabbet skriver: ”Allting började med en fluga i pissoaren. På flygplatsen Schiphol i Amsterdam tröttnade personalen på att toalettbesökarna inte prickade rätt och testade att sätta ett klistermärke i form av en fluga på insidan av pissoaren. Den koncentration som krävdes för att försöka pricka flugan resulterade i en minskning av urinspillet med hela 80 procent."
DI Akademi: ”Nudging handlar om att påverka människors beteende genom att arrangera en valsituation. Metoden får allt mer uppmärksamhet av organisationer som vill bli bättre på att styra beslutsprocesser utan att vara tvingande. Företag som Amazon, Google och Spotify använder nudging för att förbättra kundernas användarupplevelser och skapa mer effektiva organisationer."
Wikipedia: ”Puffning fungerar ofta på en undermedveten nivå, det vill säga att den gör det mer sannolikt att man tar ett visst val utan att märka det. Ett exempel är att ifall en restaurang sätter ett vegetariskt alternativ högst upp på menyn kommer fler att välja det, utan att veta varför. I Sverige har flera kommuner genomfört projekt med tydlig puffning för att minska nedskräpning, bland annat Göteborgs kommun.”
14. Gamification - spelifiering
Gamification är en teknik där man använder element från framför allt datorspel inom verksamheter som traditionellt inte hör samman med spelande - exempelvis handel, IT, transport eller utbildning. Det är ett sätt att öka interaktionen för därmed öka användarens engagemang.
Exempel på spelelement kan vara olika former av virtuella belöningar, som användaren får som bevis på att man har uppnått ett specifikt mål. När användaren nått en tillräcklig progression kan den ”levla” upp, oftast genom att välja mellan ett antal fördelar i spelet.
Företagande.se skriver att syftet är att låta människor bli deltagare istället för åskådare. "Man kommer normalt ihåg information mycket bättre om man har varit aktiv och deltagande... Därför är gamification ett utmärkt sätt att förpacka information som stannar kvar i minnet, och företaget har större chans att vara ”top of mind”.
15. Benchmarking
Med benchmarking menas ett arbetssätt där ett företags ekonomiska resultat eller effektivitetsmått jämförs med andra företags motsvarande parametrar. Vanligtvis förs jämförelserna mellan företag i samma bransch. Metoden är väl lämpad för att få en indikation på hur det egna företaget presterar sett i relation till konkurrenter. Genom denna metod ges snabb indikation på företagets prestation. (bolagslexikon.se)
16. Blockchain
Blockkedjan - inte bara Bitcoin.
PWC: "Tekniken med blockchain är en decentraliserad och offentlig huvudbok som visar alla transaktioner. I huvudsak består blockkedjan av block som är validerade och som består av kryptografiska transaktioner som verifierats genom matematiska algoritmer."
PC för alla: "Blockchain fick sitt genombrott med Bitcoin 2009... men blockchain har kommit en lång väg sedan dess. I dag fungerar transaktioner så att varje inblandad part gör sin egen notering. Köparen har sin version, säljaren sin, tillverkaren sin, och så vidare. När pengar flyttas är det banken som verifierar att pengar lämnat ett konto för ett annat. All information om transaktionen sparas hos banken. Detta gör inte bara banken sårbar för hackerattacker utan gör även processen långsammare. Med blockchain delar istället alla parter i en kedja på samma digitala ”liggare”. För att lägga till eller ändra information krävs att allas versioner av informationen uppdateras och verifieras. Dessutom går det inte att radera händelser, bara lägga till nya. Detta gör det betydligt svårare att förfalska eller förstöra den information som finns, oavsett om det gäller pengatransaktioner eller sajter och artiklar på nätet. Det öppnar därmed upp för säkrare näthandel där alla kan lita på varandra i större utsträckning. När du handlar skulle du till exempel kunna se trovärdigare historik om både köpare och varor och dess ursprung, samt undvika stöldgods."
"Vi har aldrig haft tillgång till så mycket information som vi har i dag, men det går inte att lita på den. Med blockchain skulle det gå att verifiera och lita på information på ett helt annat sätt än vad det går i dag" säger Christian Lassen på IBM Nordic till PC för alla.
17. Delningsekonomi
NE: engelska sharing economy, även collaborative economy, samlingsnamn på aktiviteter som syftar till minskad resursåtgång genom effektivare kapacitetsutnyttjande såsom delning av tillgång till varor och tjänster. Ofta är ny informations- och kommunikationsteknik en viktig komponent i delningsekonomin. Typiska exempel är verktygspooler, bilpooler och nätverk för att upplåta soffor och gästsängar för att minska behovet av hotellövernattning. I sin bredaste betydelse inkluderar fenomenet även kommersiella verksamheter som pressar priset genom sänkta kostnader, exempelvis genom att distribuera film och musik via internet snarare än via fysiska medier."
18. Molntjänster
Delar av ett nätverks resurser, eller hela nätverk, som flyttas ut på nätet och hanteras av ett annat företag. Det kan vara en bra lösning för mindre företag som inte har möjlighet att ha en större egen IT-avdelning. "En övergång till molntjänster innebär att man internt inte behöver ha lika mycket administrationskrävande hårdvara och program." (Techworld)
Den amerikanska organisationen National Institute of Standards and Technologys definition av "cloud computing” säger bland annat att tjänsten som kunden har åtkomst ska vara snabbt skalbar. "Datorresurserna skall kunna avropas och släppas, i vissa fall automatiskt, för att snabbt skala tjänsten både upp och ned i proportion till dess behov. För konsumenten upplevs ofta dessa resurser som obegränsade och kan disponeras i vilken mängd som helst, när som helst." (Hämtat från Binero)
19. Internet of things
Sakernas internet. "Vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer, men även maskiner, fordon och byggnader, med inbyggd elektronik och internetuppkoppling, vilket gör att de kan styras eller utbyta data över nätet... Nätverket gör att sakerna kan kontrolleras och delge information från andra platser vilket underlättar för den fysiska världen att integreras närmare med datasystem och kan resultera i högre effektivitet, exakthet och ekonomiska fördelar."(Wikipedia)
20. Infrastruktur
Infrastruktur är anläggningar och strukturer som säkrar grundläggande funktioner i samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen är även mer abstrakta strukturer som samhällsinstitutioner, utbildningsväsen, sjukvård, lagar och förordningar, (Wikipedia)