Ännu ett undantag

Ledare
PUBLICERAD:
I grund och botten rör det sig om en form av validering, en formell bedömning av en informell kompetens. Att stirra sig för blind på formella kompetenser är skadligt och möjlighet till validering är viktig för att ta vara på all den kompetens som finns i landet. Insikten att Sverige är för litet för att slösa bort talanger har präglat landet sedan Axel Oxenstiernas dagar.
Foto: NATIONALMUSEUM
Det förefaller stundtals som att Socialdemokraternas vilja med högre utbildning inte är att den ska hålla god kvalitet eller vara ändamålsenlig utan blott och bart att den ska omfatta så många som möjligt. Att alla bör, kan och ska bedriva högre studier – hur lågt man än måste sänka denna utbildning för att lyckas.

Målet är dock inte uppnått ännu. Regeringen anser att möjligheten att antas till högre utbildning utan formell kompetens är alldeles för liten i dagsläget. Därför ska ett nytt behörighetsprov för att få grundläggande behörighet införas 2025. Matilda Ernkrans (S), minister för högre bildning, säger till Dagens Nyheter att man ”måste ta till vara på människors kompetens” (23/12).

Få antas i dag till högre studier efter bedömning av reell kompetens. Hösten 2019 sökte 91 personer för att bli antagna till Karlstad universitet på grundval av sin reella kompetens. 17 av dem antogs. Totalt i landet rör det sig om några hundra studerande varje år.

I grund och botten rör det sig om en form av validering, en formell bedömning av en informell kompetens. Att stirra sig för blind på formella kompetenser är skadligt och möjlighet till validering är viktig för att ta vara på all den kompetens som finns i landet. Insikten att Sverige är för litet för att slösa bort talanger har präglat landet sedan Axel Oxenstiernas dagar.

Att få sin kompetens bedömd kan leda till att man anses ha behörighet att söka utbildningen i fråga samt att vissa moment kan tillgodoräknas. Att det går att antas till högre studier genom en bedömning av ens reella kompetens är bra. Samtidigt är det väldigt arbetskrävande för lärosätena som måste bedöma kompetensen, hur det görs är dock upp till varje lärosäte.

Regeringen avsätter nu 15 miljoner kronor till Universitets- och högskolerådet som ska utveckla ett nationellt behörighetsprov. Det är dock fortfarande lärosätena som har att använda dessa prov. Mer rimligt hade varit att helt frånhända dem den här uppgiften.

Regeringens förhoppningar är dock väl högt ställda även i övrigt. Det ska bli en ”snabbväg” för exempelvis outbildade lärare eller vårdpersonal, något som omöjligen kan uppnås. Ett nationellt prov för grundläggande behörighet kan inte bli mer än just det. Det kan inte bedöma om någon är kompetent nog att hoppa över delar av undersköterskeutbildningen.

Ett problem med alternativa intagningsgrunder är också att akademiska studier är något väsentligt annorlunda än att exempelvis arbeta, delta i föreningslivet eller driva företag. Samtidigt har det blivit allt svårare att påstå att svensk skolgång skulle förbereda eleverna särskilt väl för detta heller.

Intervjun avslutas med att ministern tydligt säger att det framför allt är en tydlig styrsignal till lärosätena. Nog är det så. Fler som saknar formell kompetens ska antas.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.