Intervju Anders Parment: Miljön är bara en sida av hållbarheten

Signerat
PUBLICERAD:
Det är bra för miljön att inte flyga, men det isolerar människor och skapar konflikter. Samhället blir då mer polariserat, säger Anders Parment.
Foto: SNB
Det finns väldigt mycket ohållbarhet i affärsmodeller som påstås vara hållbara. Greenwashing handlar om att man försöker framställa sig som mer miljömässigt hållbar än man är, säger Anders Parment.

Det positiva med att många människor vill handla hållbart och miljövänligt kan tvärtom leda till ökade utsläpp. SNB träffade konsument- och generationsforskaren Anders Parment på Stockholms universitet för att reda ut hur lätt eller svårt det egentligen är för privatpersoner, företag och politiker att göra hållbara val.

När företag marknadsför varor eller tjänster som gröna talas det ibland om greenwashing. Vad menas med det?

– Det handlar om att man inte är så hållbar som man utger sig för att vara. De flesta som tänker hållbart tänker miljö. Men jag menar att man även bör tänka på social och ekonomisk hållbarhet. Att människor till exempel blir bra behandlade. Det finns väldigt mycket ohållbarhet i affärsmodeller som påstås vara hållbara. Greenwashing handlar om att man försöker framställa sig som mer miljömässigt hållbar än man är.

Hur påverkar greenwashing arbetet för en hållbar utveckling?

– Det är olika. Vissa ohållbara företag hamnar i en filterbubbla, så de tror själva att de är hållbara fast de inte är det. Men det finns ju också en konflikt mellan social och miljömässig hållbarhet, till exempel med flygresor. Det är bra för miljön att inte flyga, men det isolerar människor och skapar konflikter. Samhället blir då mer polariserat.

Hur många konsumenter vill köpa miljövänliga varor?

– Ungefär 15-20 procent är villiga att betala ett högre pris för något som är miljövänligt. Sedan är det lätt att luras av produktpaket som säger sig vara gröna, men som inte har några riktiga märkningar. Då blir det greenwashing. Det är samma sak om ett företag lägger orimligt stora summor på att marknadsföra sitt välgörande arbete, istället för att lägga också dem på just välgörenhet.

– Sedan är det många som hellre köper hållbara produkter som syns, till exempel ekologisk mat till barnen eller en elbil.

Hur påverkar regeringens miljöpolitik hur människor konsumerar?

– Det handlar mest om styrning, till exempel genom bidrag och skatteförmåner. Det har bland annat ökat antalet företag som köper miljövänliga tjänstebilar.

Förekommer annan påverkan, utöver konsumtion?

– Ja, barnen lär sig i skolan och informerar föräldrarna. Till exempel att källsortera och att elbilar inte är så bra för miljön om man ser till hela livscykeln. Hela tiden flyttas medvetenheten fram.

Hur ser du på kostnadsaspekten – att det ofta är dyrare att konsumera miljövänligt?

– Det kan vara både dyrare och sämre. Och lägger jag mer pengar på miljövänligt kanske den sociala hållbarheten blir lidande. En äldre släkting kanske inte längre får besök. Barn kanske inte får se andra kulturer. Ett bra anslag är därför att inte skuldbelägga människor för att de inte alltid väljer det mest miljövänliga. De kanske prioriterar andra aspekter av hållbarhet.

Hur ska man tänka när nya rekommendationer eller miljövänliga produkter presenteras?

– Jag tycker man ska vara avvaktande och framförallt se över konflikten mellan miljömässig och social hållbarhet. Till exempel att föräldrar ska kunna välja flyget för att hinna hem till barnen på kvällen.

Vilken är den främsta principen att hålla sig till som konsument?

– Att inte slänga saker. Tänk vad mycket mat man slänger. Och hur mycket okynnesåkning som finns med till exempel storstädernas elscootrar. På samma sätt kan man tänka på vilka intressen försäljaren har. (SNB)

Agnes Karnatz

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.