• idag
    3 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 juli
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 juli
    19°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 juli
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Skyll inte chockhöjning av bilskatten på EU

Debatt
PUBLICERAD:
Exempelvis höjs fordonsskatten för en Fiat Ducato från 5 911 kronor per år till 22 342 eller för en Mercedes Sprinter (bilden) från 4 987 kronor till 20 173, skriver , skriver Charlie Magnusson och Christian Ekström.
Foto: Mercedes-Benz via AP
Skattehöjningen som nu görs i Sverige är således ett helt svenskt beslut. Det går lätt att justera skatten efter den nya testcykeln så att den inte leder till orimliga höjningar, skriver Charlie Magnusson och Christian Ekström.

Vid årsskiftet chockhöjdes bilskatten på många nya fordon, särskilt drabbas yrkesfordon. Exempelvis höjs fordonsskatten för en Fiat Ducato från 5 911 kronor per år till 22 342 eller för en Mercedes Sprinter från 4 987 kronor till 20 173 (Riksdagens Utredningstjänst Dnr 2019:1142).

Alla visste att det skulle bli en chockhöjning av bilskatterna när bonus-malus-systemet infördes 2018 och många uppmanade därför regeringen att justera skatten så att inte en ny körcykel för att testa bilar skulle höja skatten.

Den nu aktuella skattehöjningen sker i samband med att EU byter testmetod för att mäta utsläpp och bränsleförbrukning till WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure). Det är bra att testcykeln för nya bilar förbättras så den bättre stämmer med verkligheten. Det gör att vi på sikt kommer att få nya fordon där utsläpp och bränsleförbrukningen kommer att minska och för konsumenter innebär det att uppgifter om bränsleförbrukning blir mer korrekta.

Därför är alla för den nya testcykeln WLTP som nu införs i EU. Nu skyller många på EU för denna skattehöjning men det är inte rätt. Fordonsskatten är en nationell angelägenhet som inte regleras av EU. Övergångsfasen till WLTP hanteras olika i olika länder. I Sverige sker ingen förändring av den koldioxidbaserade fordonsskatten vilket leder till väsentligt högre skatt för många nyregistrerade fordon, eftersom de uppmätta värdena för utsläpp blir högre. De verkliga utsläppen påverkas däremot inte av ett byte av mätmetod.

Skattehöjningen som nu görs i Sverige är således ett helt svenskt beslut. Det går lätt att justera skatten efter den nya testcykeln så att den inte leder till orimliga höjningar. Finland har i likhet med Sverige en fordonsskatt som relateras till koldioxidutsläppen men där sänks nu fordonsskatten i samband med att WLTP införs 1 januari 2020. Sverige hade kunnat göra likadant.

De senaste åren har den allmänna opinionen gjort det känsligare med bensin- och bilskattehöjningar. Fler inser vårt beroende av bilen och nödvändig mobilitet för jobb och fritid. Därför har vi också sett försök att dölja skattehöjningar, den s k överindexeringen av bensinskatten är ett exempel att försöka dölja bensinskattehöjningar. Och även om många är beredda att bidra för ett hållbart samhälle måste man fråga sig om det är nödvändigt att personbilsbilisterna idag betalar ungefär dubbelt så mycket som de kostar.

Det är dags att sluta skylla svenska skattehöjningar på EU och det är aldrig för sent att sänka skatten för att hela landet skall kunna leva.

Charlie Magnusson

Informationschef, MRF

Christian Ekström

Vd, Skattebetalarna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.