E-kronan ett hot mot friheten

Ledare
PUBLICERAD:
Vice riksbankschef Cecilia Skingsley presenterar planerna på en så kallad e-krona.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Riksbanken verkar vara inställd på att försöka driva igenom en officiell elektronisk valuta, den så kallade e-kronan. Hoten som kommer med ett sådant system är dock alldeles för stora för att det alls skall vara önskvärt.

I oktober publicerade Riksbanken en ekonomisk kommentar med rubriken ”Bråttom med utredning kring statens roll på betalningsmarknaden”. Tonen är typisk för myndighetens arbete att införa e-kronan. Riksbanken är noga med att försöka framstå som om den blott gör ett objektivt utredningsarbete, samtidigt försöker man stressa fram utredningar och ny lagstiftning för att få grönt ljus för att införa framtidens pengar.

Framgångarna för den decentraliserade kryptovalutan bitcoin och dess många kloner verkar ha skrämt slag på den statliga finanseliten. Utvecklingen gick ju annars bort från de för staten så jobbiga kontanterna som man aldrig vet hur de används eller vem som har dem. Med andra ord låg ökad statlig kontroll över pengarna i korten. Och så kom bitcoin och förstörde allt detta. Bitcoin är lika okontrollerbar som kontanter och staten har ingen kontroll över det alls, den är helt marknadsdriven. Så kan man naturligtvis inte ha det.

Därför inleddes arbetet med att ta fram ett statligt garanterat alternativ – e-kronan. Enligt alla beskrivningar från offentligt håll blott ett harmlöst verktyg för att öka säkerheten för vanliga, hederliga svenskar som inte skall behöva utsättas för sådana där otäckheter som bitcoin.

Baksidan av myntet är dock väsentligt mörkare än vad Riksbanken och andra förespråkare brukar låta påskina. Det är i allra högsta grad en fråga om kontroll. Kontanthanteringen är långsamt på väg bort. Så är det dessvärre och det är något som alla medborgare bör bekymra sig över. Kontanter är jobbiga på många sätt, de måste hanteras och medför ökad rånrisk för butiker, väger tungt i fickan och tas emot på allt färre ställen. Men de erbjuder också frihet från kontroll. Tar du ut 500 kronor är det ingen som vet vad används till. Betalar du istället samma sak med kort går det att spåra både vad du har gjort och var du har gjort det.

E-kronan är i den här bemärkelsen inte en digital motsvarighet till kontanter utan en värre form av kortköp. Värre eftersom all denna information inte hamnar hos banker och betaltjänstföretag utan direkt hos staten. Helt plötsligt vet finansministern inte bara vad du tjänar varje år utan hur mycket du har i plånboken vid varje givet tillfälle.

Vad händer då när politiken tycker att folk har för mycket pengar i plånboken? Politiken anser sig oftast kunna spendera pengar bättre än vanligt folk så svaret på den frågan är givet. Hur lång tid skulle det ta innan Polisen är direktuppkopplad mot denna information? Något som lär införas under förespeglingen att det behövs för att motverka den grova organiserade brottsligheten trots att de inte kommer att använda den.

Vi ser redan hur betaltjänster vägrar att tillhandahålla tjänster i vissa fall baserat på politiska ställningstaganden. Med faktiska politiker i förarsätet lär den utvecklingen gå ännu fortare. Helt plötsligt går en politiskt mindre uppskattad transaktion inte att genomföra trots att det finns pengar där.

Riskerna med att införa en e-krona är enorma. Fördelarna är närmast obefintliga. Sätt stopp för detta nu, för medborgarnas väl.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.