Kil kan bättre än så om hedersvåld

Debatt
PUBLICERAD:
Hedersrelaterat våld och förtryck är just våld och förtryck som motiveras av just det tankesättet. Det drabbar ofta familjens barn och unga, skriver Fredrik Örtlund.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Socialdemokraterna och Centerpartiet i Kil menar att det inte behövs någon kartläggning eller handlingsplan eftersom att kommunens individ- och familjeomsorg redan har rutiner för hur man hanterar hedersrelaterade brott, skriver Fredrik Örtlund.

Vi Liberaler i Kil har lagt en motion om att vår kommun ska ta fram en kartläggning och handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Till vår förvåning och besvikelse så vill nu den styrande majoriteten i Kils kommun, Socialdemokraterna och Centerpartiet, att motionen ska avslås.

Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som begränsar personers rättigheter, och frihet, med hänvisning till familjens heder och anseende. Hedersrelaterat våld och förtryck är just våld och förtryck som motiveras av just det tankesättet. Det drabbar ofta familjens barn och unga. De får ofta inte välja vilka kompisar de får umgås med, inte välja sin partner eller välja sina fritidsaktiviteter.

Den nationella kartläggningen “Det är mitt liv – Om sambandet mellan barnmisshandel och att inte få välja sin partner” visar att 58 procent av barn som växer upp i familjer med hedersstrukturer någon gång under sin uppväxt utsätts för grovt våld. Det handlar bland annat om slag, sparkar och skållning med hett vatten. Kartläggningen visar också att enbart en liten del av de våldsutsatta avslöjar misshandeln för polis eller socialtjänst. Den förblir osynlig. Detta är tyvärr något som förekommer överallt, även i mindre kommuner.

Socialdemokraterna och Centerpartiet i Kil menar att det inte behövs någon kartläggning eller handlingsplan eftersom att kommunens individ- och familjeomsorg redan har rutiner för hur man hanterar hedersrelaterade brott. Men hur ska individ- och familjeomsorgens egna rutiner hjälpa de andra kommunala verksamheterna eller hjälpa oss få ett övergripande grepp om frågan?

Dessutom; När kommuner vägrar göra kartläggningar bidrar det till att göra hederskulturen dold. Det är lätt att se kartläggningar som en verkningslös åtgärd, men för att vi lokalpolitiker, och även regeringen, ska kunna ta frågan på allvar och sätta in resurser krävs att man har en klar bild av problemet.

Individ- och familjeomsorgens rutiner hjälper just bara individ- och familjeomsorgen, det är viktigt men vi behöver jobba med frågan i skolan, på ungdomsgården, inom vår egen organisation och på ett övergripande plan. En handlingsplan ska bland annat se till att kommunens personal har rätt kompetens i frågan, se till att skolan kan känna igen när elever utsätts för hederskultur, se till hela kommunen har ett planerat sätt att hantera frågan, se till att kommunen samverkar med polisen och andra myndigheter. Det är alltså sådant som individ- och familjeomsorgens rutiner de facto inte hanterar. Motivet att en handlingsplan skulle vara överflödig håller inte.

Den 19 december ska Liberalernas motion om att ta fram en kartläggning och handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck upp till beslut i Kils kommunfullmäktige. Den styrande majoriteten vill inte att motionen ska gå igenom. Det är väldigt synd. Jag vädjar till majoriteten inte bara som oppositionspolitiker utan också som en person som haft en vän som utsatts för hederskulturens förtryck i sitt liv; fundera på vad det är ni vill säga nej till. Det handlar om att uppmärksamma ett ofta osynligt problem och värna om människors frihet från förtryck i den egna familjen.

Fredrik Örtlund (L)

Gruppledare för Liberalerna Kil

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.