Han flydde för sitt liv – fann tryggheten i Värmland

För fyra år sedan flydde Jawed Safi från Afghanistan till Sverige. Efter en lång och farlig resa hamnade han i Värmland. I dag jobbar han heltid som tolk och när han kommer hem kan han krama om sin nyfödda son vid sidan av sin fru.

– Värmland har blivit mitt hem, säger han.

Jawed Safi var en av de flyktingar som kom till Sverige under hösten 2015. Innan han var tvungen att lämna sitt hem i Afghanistan jobbade han som tolk åt den svenska försvarsmakten. Det var jobbet som ledde till att han till slut fick fly och lämna allt bakom sig.

– Talibanerna och de som försökte kriga mot regeringen såg mig och mina kollegor som "Sveriges tunga" och därmed fiender.

Han utsattes för en rad hot av talibanerna och försökte, förgäves, komma undan för att få ha livet i behåll.

– De hittade mig ändå och jag förstod aldrig hur. I efterhand har jag kommit på att det måste ha varit någon jag litade på som berättade var jag fanns och lämnade ut mitt nya telefonnummer.

– Jag var bara en vanlig person som ville ha ett jobb och hjälpa till med kommunikation, men det blev livsfarligt.

"Det var skrämmande"

Till slut kände Jawed Safi sig så pass rädd att han bestämde sig för att fly. Eftersom han hade jobbat med svenskar i flera år var det Sverige som fanns i siktet. Han tog sig först till Iran, men även där omgavs han av otrygghet och hot. Resan gick därför vidare till Turkiet, men vägen dit var inte helt enkel. Han fick vandra över berg tillsammans med 30 andra människor.

– Vi turades om att rida på tre åsnor och vi hjälpte varandra när man kände att man inte orkade längre.

Det dröjde flera nätter innan de kom fram till Turkiets kust där de skulle hoppa på en gummibåt för att ta sig över Medelhavet till Grekland. Jawed Safi delade båt med ett 40-tal andra personer.

– Båten hade en väldigt liten motor, så det tog lång tid, och den var kanske bara åtta meter lång.

Han berättar att vattnet aldrig var lugnt och att oron över det egna livet fanns med under hela resan.

– Det var skrämmande. I ett ögonblick kunde du bara dö.

Till slut gick de i land på en grekisk ö.

– Sedan åkte vi till huvudstaden Aten. Därifrån tog jag mig till Serbien, Ungern, Österrike, Tyskland, Danmark och, till sist, Sverige.

Sverige i sikte

På en buss mellan Tyskland och Danmark blev resesällskapet stoppade av polisen. Det var första gången sedan han lämnade Afghanistan. Poliserna frågade om det fanns någon som ville stanna i Danmark och försöka söka skydd där. Några valde att stanna, men Jawed Safis sikte var redan inställt. Han skulle till Sverige.

– Efter en månads resande kom jag fram till Malmö. Den 15 september 2015, säger han.

Han hade då klarat av något han trodde var helt omöjligt.

– Målet var Sverige. Det kändes omöjligt från början, men jag lyckades.

Han åkte till Göteborg där en ansökning om uppehållstillstånd gjordes. Ett tillfälligt uppehållstillstånd blev beviljat och han blev skickad till Kristinehamn, sedan vidare till Grums.

Utredningen om permanent uppehållstillstånd dröjde i och med det stora antalet människor som skulle tas hand om samtidigt. Jawed Safi, liksom många andra, kände en stress och irritation över att inte få veta hur hans liv skulle bli.

– Att få vänta i månader, ibland år, på att få besked om du kommer kunna andas ut eller inte är jättejobbigt.

Men sent i juli 2016 kom det, det permanenta uppehållstillståndet. Han kunde äntligen kalla Sverige för sitt hem.

Uppnått sina mål

Fyra år har gått sedan Jawed Safi kom till Sverige, men än kan resan spelas upp som skräckscener i hans drömmar.

– Det tog flera månader att återhämta sig. Men det går bättre och bättre.

Han berättar att han, redan när han gav sig av från Afghanistan, satte upp mål för sig själv. De flesta har han redan hunnit uppnå.

– Jag skulle hitta skydd och säkerhet, det har jag. Jag skulle hitta ett arbete där jag trivs och ha en bra inkomst så att jag kan vara självständig. Det är jag.

– Jag skulle gifta mig med kvinnan jag älskar och få henne till Sverige. Det lyckades jag med. Det sista målet var att jag skulle få barn, och sedan oktober har jag det.

När han pratar om sin nyfödda son skiner han upp, detsamma händer när han får nämna sin frus namn. Att få leva i samma land som sin henne visade sig vara svårare än planerat, men efter mycket väntan kan de nu leva tryggt som en hel familj i Karlstad.

"De vill kunna leva"

Jawed Safi tycker att Karlstad, och Värmland överlag, har tagit emot honom med öppna armar och nu, när saker och ting stabiliserat sig, vill han ge tillbaka.

– Jag är otroligt tacksam över att Karlstad tog emot mig under de svåraste dagarna i mitt liv och nu försöker jag göra mitt bästa för att vara en bra medborgare, jobba, betala skatt och göra mitt för samhället.

– I många svenskars ögon kanske jag inte är svensk, men jag är en del av det här landet och jag älskar det.

Han berättar om ett möte med en av Sveriges riksdagsledamöter som beskrev Jawed Safi som "en av de bra".

– Han sa att det var människor som mig som de ville ha hit. Sådana som jag, som jobbar och inte begår brott. Men så kan man inte tänka.

– De festa som kommer hit vill bara ha ett tryggt liv där deras barn kan utbilda sig. De vill kunna lägga huvudet på kudden utan att känna oro. De vill kunna vakna utan att vara rädda för att deras hem ska sprängas, för att de ska dö eller för att de aldrig ska få se deras barn igen.